Framtidens Järnväg 1
SJ:s Vd Monica Lingegård sitter i JBS styrelse. I
styrelsen finns även representanter från Trafikverket, Jernhusen, MTR Nordic, Tågföretagen, Byggföretagen, Green Cargo, Svensk Kollektivtrafik, Västtrafik, SLL och Skånetrafiken. Foto: Jeanette Hägglund i modern tid – som nu byggs i centrala Göteborg är också en viktig förutsättning för hela nya Västra Stambanan. Parallellt med stambanorna vill regionala aktörer i Småland se en större upprustning av Kust till kustbanan som går mellan Göteborg och Kalmar/Karlskrona och ansluter till både de gamla och nya stambanorna. Tågföretagen, som är en bransch- och arbetsgivarorganisation för tågföretag, välkomnar en satsning på stambanor men blickar samtidigt söderut mot Europa och vill säkerställa att Södra stambanan länkas ihop med Fehmarn Bält-förbindelsen som byggs mellan Tyskland och Danmark. Fehmarn Bält-förbindelsen blir, när den öppnas runt 2029, världens längsta kombinerade motorväg- och järnvägstunnel på 17,6 kilometer. Tunneln får samma sträckning som färjelinjen Rødby–Puttgarden och minskar transporttiden till den tyska staden Hamburg som har en av Europas största containerhamnar. Enligt Tågföretagen kommer den nya förbindelsen att öka behovet av spårkapacitet för höghastighetståg, fjärrtåg och godståg mellan Sverige och Danmark. Organisationen ser därför en risk att Öresund blir en flaskhals om inte en satsning på nya stambanor även inbegriper en ökad tågkapacitet på Öresundsbron. Samtidigt har flera kommuner i Bohuslän gått samman med norska kommuner för att driva på en byggnation av en höghastighetsjärnväg på landbroar som möjliggör resor mellan Oslo och Göteborg på en timme. Skagerrakbanan, som banan kallas, är tänkt att bli 28,5 mil lång och ansluta till befintlig järnväg vid Surte utanför Göteborg. Projektet jobbar för trafikstart redan 2028 till en kostnad av 100 miljarder kronor. Förslag på finansiering Den 16 april i år presenterade regeringen sin infrastrukturproposition kring underhåll och investeringar för väg och järnväg mellan 2022 och 2033. I propositionen, som har förhandlats fram med Centerpartiet och Liberalerna, vill regeringen lägga 799 miljarder kronor på underhåll och utveckling av vägar och järnvägar. Därtill beräknas 77 miljarder tillkomma från ban- och trängselavgifter, som också kan användas till infrastrukturen. Vid pressträffen förkunnade miljö- och klimatminister Per Bolund att pengarna ska räcka till att bland annat färdigställa Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå och bygget av nya Södra och Västra Stambanan. – Tidigare har det funnits diskussioner om att lyfta ut finansieringen för stambanorna ur propositionen och lösa finansiering på annat sätt, men nu har man höjt anslaget och avsatt medel för en byggnation vilket också är ett alternativ, säger BoLennart Nelldal. – Eftersom partierna från Januariöverenskommelsen redan har förhandlat om budgeten finns det goda möjligheter att den antas av riksdagen, och att projektet så småningom blir verklighet. Nya Södra och Västra Stambanan * Utbyggnaden av nya stambanor Stockholm– Göteborg och Stockholm–Malmö påbörjas från ändpunkterna med de tre delsträckorna Ostlänken, Hässleholm–Lund och Göteborg–Borås. * I juni 2020 gav regeringen Trafikverket i upp48 • Framtidens Järnväg / NORDISK INFRASTRUKTUR NR 3 2021 drag att redovisa uppdaterade och kompletterande uppgifter för nya stambanor inom en total kostnadsram på 205 miljarder kronor i 2017 års prisnivå. * I början av 2021 presenterade Trafikverket fyra utredningsalternativ med externa stationslägen. Stationslägen delas upp i fyra kategorier: centralt läge utan bibana, centralt läge med bibana, perifert läge (utkanten av staden) och externt läge (utanför staden). * Med centrala stationslägen bedöms kostnaden öka till 295 miljarder kronor +/- 50 miljarder kronor i 2017-års prisnivå. * Nya stambanor är en fråga som engagerar många, vilket har resulterat i flera förslag från näringsliv, forskare, organisationer och partier. Skanska föreslår byggnation på landbroar, Den Skandinaviska Magnettågsgruppen förespråkar magnettågsbroar, och Hyperloop Sweden lyfter fram Hyperloop i lågtrycksmiljö som ger minskat luftmotstånd. * I infrastrukturpropositionen som regeringen presenterade i april finns ekonomiska ramar för bland annat flyg, tåg och sjöfart från 2022 och minst 12 år framåt för 799 miljarder kronor plus 77 miljarder kronor i ban- och trängselavgifter. Innan sommaren ska propositionen behandlas av riksdagen. Därefter skapas en nationell plan som fastställs 2022 där man bestämmer vilka enskilda projekt som ska få pengar. * Trafikverket har till klimatmålet kopplat ett långsiktigt mål att infrastrukturen ska vara klimatneutral senast 2045. Ett av delmålen är att de delar som färdigställs efter år 2035 ska uppnå minst 80 procents reduktion av växthusgasutsläpp jämfört med 2015. n