Barnrätt i praktiken 1
Barnrätt i praktiken 1.2 Barnkonventionen Barnkon
ventionen består av 54 artiklar, varav fyra är grundprinciper och utgör barnkonventionens barnsyn. De fyra grundprinciperna fungerar som ett tolkningsstöd till hela konventionen. De övriga femtio artiklarna delas in i: 1. implementeringsartiklar, som beskriver hur stater ska arbeta med barnkonventionen 2. politiska och medborgliga rättigheter, även kallade absoluta rättigheter, som beskriver vad en stat måste göra för att efterleva barnkonventionen 3. sociala, kulturella och ekonomiska rättigheter, även kallade målsättningsartiklar, som beskriver vad en stat ska göra utifrån tillgängliga resurser, och 4. skyddsartiklar som beskriver vilket ansvar staten har att skydda barn. Barnkonventionens barnsyn innebär att barn både ses som kompetenta och autonoma individer som har rätt att vara delaktiga och ha inflytande i samhället, och att barn har rättigheter som ofta kränks och som vuxenvärlden har ett ansvar för att skydda.8 Ett barnrättsbaserat synsätt innebär att varje barn ska ses som bärare av rättigheter. Ett sådant synsätt kräver att varje barn erkänns, respekteras och skyddas som rättighetsbärare med en individuell personlighet, egna behov, intressen och en personlig integritet. Det innebär också att barnets rätt att bli hört och få sina åsikter beaktade måste tillgodoses systematiskt i alla processer och att barnets egenmakt och deltagande ska vara centralt i alla beslut som berör barn.9 Förutom barnrättsperspektivet är barnets perspektiv och barnperspektiv viktiga utgångspunkter när en verksamhet arbetar med barnkonventionen. Barnperspektiv innebär att vuxna tolkar barnets situation och förutsättningar. Barnets perspektiv kan beskrivas som när barn själva ger uttryck för sin situation och sina åsikter och erfarenheter. Barnkonventionens definition av begreppet barn innefattar varje människa under 18 år. I rapporten används begreppet ”barn och unga” för att tydliggöra att barnkonventionen gäller både för små barn och för ungdomar upptill 18 år. 1.3 Tillvägagångssätt och genomförande Kulturrådets arbete med BiP-uppdraget har utgått från två frågeställningar: hur förutsättningarna för att tillämpa barnkonventionen på Kulturrådet ser ut idag och hur Kulturrådet kan bidra till att stärka tillämpningen av barnkonventionen inom vårt verksamhetsområde. I utredningsarbetet har vi använt en analysram som utformats med stöd av Barnombudsmannens metod Barnrättsresan. Analysramen bifogas i bilagan till rapporten. Utredningen har genomförts genom en intern kartläggning av Kulturrådets verksamhet och en extern utblick av verksamhet på lokal och regional nivå. BiP-uppdraget har syftat till att analysera hur Kulturrådet arbetar idag och vilka utvecklingsbehov som finns genom att kartlägga: 8. För en längre introduktion till barnkonventionen se exempelvis Lundin Karphammar 2019 eller Ponnert och Sonander (red.) 2019. 9. Prop. 2017/18:186. 10/60