Barnrätt i praktiken 1
Barnrätt i praktiken och ojämställdhet behöver to
lkas innan de integreras, behöver det finnas en samsyn om vad barnoch ungdomsperspektivet innebär för att kunna integrera det i en organisation. Arbetet med BiP-uppdraget har visat att ”barn- och ungdomsperspektivet” har tolkats på olika sätt inom Kulturrådet. Det är inte nödvändigtvis negativt, i en mångfacetterad verksamhet som Kulturrådet kan det behöva finnas olika tolkningar av ”barn- och ungdomsperspektivet” för att definitionen ska stämma överens med behov och förutsättningar inom olika konstområden och verksamheter. Men, för att möjliggöra samordning och en gemensam målbild behöver det finnas en strategi bakom eventuellt olika tolkningar och hur de förhåller sig till varandra. Lärdomar från integreringsforskningen förtydligar även vikten av att tolkningarna har beslutats om på ledningsnivå och att det finns en samsyn om dem i organisationen. I följande avsnitt ges exempel på vad integreringen av ett barn- och ungdomsperspektivet betyder på Kulturrådet idag. Barn- och ungdomsperspektivet i Kulturrådets bidrag till det fria kulturlivet och litteraturområdet En utbredd tolkning av barn- och ungdomsperspektivet inom bidragsgivning är att barn ska vara en prioriterad målgrupp.45 Det innebär att en viss andel av de ansökningar som beviljas ska genomföras för eller med målgruppen barn och unga. Det finns emellertid inte inom något bidrag någon bestämd procentsats av bidragssumman som ska gå till verksamhet för barn och unga. Andra tolkningar av barn- och ungdomsperspektivet som förekommer i bidragsgivning till det fria kulturlivet och på litteraturområdet har utvecklats inom ramen för olika konstformer. Tolkningarna kan förstås mot bakgrund av barnkulturens utveckling och hur förståelsen för barn och unga som kulturkonsumenter i relation till vuxna vuxit fram. Inom olika konst- och kulturområden i Sverige finns det olika erfarenhet av att arbeta med barn och unga som publik och deltagare i kulturlivet. Kulturrådets och referens- och arbetsgruppernas arbete påverkas och präglas av denna verklighet, vilket till exempel innebär att ett ”barn- och ungdomsperspektiv” kan få olika betydelse inom olika konstformer. Flera av de tolkningar av barn- och ungdomsperspektivet som används i bidragsgivning berör kvalitetsbegreppet. Ett exempel är att referensgrupper på scenkonstområdet särskilt beaktar att föreställningar där barn och unga är publik ska hålla lika hög konstnärlig kvalitet som föreställningar för vuxna, och att barn ska få ta del av lika kostsamma produktioner som vuxna. Inom både scenkonst och musikområdet råder synen att hög kvalitet inte enbart handlar om den konstnärliga slutprodukten utan processen när ett verk eller en föreställning produceras. Det kan till exempel handla om kulturpedagogers, skådespelares eller musikers förmåga att interagera med barn i framtagandet eller genomförandet av en produktion. Inom området barn och ungdomslitteratur bedöms kvalitet utifrån åtta utgångspunkter, bland annat verkets förmåga att väcka nyfikenhet och att engagera och beröra genom fördjupad gestaltning.46 45. Vid bedömning av ansökningar om bidrag till det fria kulturlivet ska konstnärlig kvalitet, omfattning av verksamheten samt att verksamheten är ekonomiskt hållbar bedömas. Utöver det ska den totala bidragsgivningen präglas av ett antal faktorer, inklusive ett barn- och ungdomsperspektiv. Varje ansökan måste inte omfatta alla perspektiv, men den sammanlagda fördelningen av bidrag under året ska kännetecknas av perspektiven. Av totalt cirka 28 bidrag till det fria kulturlivet ska 26 bidrag präglas av barn- och ungdomsperspektivet. 46. Se www.kulturradet.se/globalassets/start/om-oss/sa-arbetar-kulturradet/ sa-styrs-vi/riktlinjer/riktlinjer-dokument/bilaga-1-riktlinjer-litteratur-ver-3.pdf 31/60