Barnrätt i praktiken 1
Barnrätt i praktiken 6. Utvecklingsområden för pr
aktisk tillämpning av barnkonventionen på Kulturrådet Arbetet med Barnrätt i praktiken har genererat stort intresse och engagemang, både internt på Kulturrådet och i kontakt med aktörer utanför myndigheten. Det är uppenbart att det sker ett utvecklingsarbete på många håll i landet just nu. Utvecklingsarbetet inbegriper både organisatoriska förutsättningar för att realisera barnkonventionen inom kulturområdet, och det praktiska mötet mellan barn, unga och vuxna i kulturverksamhet. Samtidigt har arbetet med BiP-uppdraget synliggjort att barnrättstrategiskt arbete innebär en betydande omställning för myndigheter och verksamheter på nationell, regional och lokal nivå och att det finns behov av utökad samordning och samverkan, för barnets bästa. Kulturrådets arbete med BiP-uppdraget har utgått från två frågeställningar: hur förutsättningarna för att tillämpa barnkonventionen på Kulturrådet ser ut idag och hur Kulturrådet kan bidra till att stärka tillämpningen av barnkonventionen inom vårt verksamhetsområde. Det här kapitlet sammanfattar resultaten från utredningen i fem utvecklingsområden. Kulturrådets roll Under arbetet med BiP-uppdraget har Kulturrådet identifierat ett behov av att konkretisera vad barns rätt till konst och kultur innebär, hur barns rättigheter påverkas av Kulturrådets olika uppdrag och vad Kulturrådets roll bör vara i relation till andra delar av offentlig verksamhet. Under arbetet med BiP-uppdraget har vi börjat besvara dessa frågeställningar, och den kunskap som uppdraget genererat kommer att ligga till grund för ett fortsatt utvecklingsarbete. Precis som under arbetet med BIP-uppdraget kommer det fortsatta arbetet att ske med en lyhördhet för de behov, framgångsfaktorer och utmaningar som kommuner, regioner och fria aktörer identifierar i sitt arbete för barns och ungas rätt till konst och kultur. En slutsats från BiP-uppdraget är att en utvecklad tillämpning av barnkonventionen i Kulturrådets interna organisation kommer att öka vår förmåga att främja ett barnrättsarbete inom kulturområdet på regional och lokal nivå liksom inom det fria kulturlivet. Många kulturförvaltningar och kulturverksamheter i kommuner och regioner, liksom i det fria kulturlivet, ligger i framkant när det gäller arbetssätt för att främja barns rätt till kultur. Kulturrådet kan lära mycket av fortsatt och utökad samverkan med dessa aktörer. Vi ser också att vi kan ta ett större ansvar för att sprida erfarenheter, metoder och kunskap från dessa aktörer till de som behöver mer stöd för att utveckla ett barnrättsstrategiskt arbete på kulturområdet. Kulturrådet bedömer att vår roll i arbetet med barnrätt i praktiken bör vara att erbjuda möjligheter till en utvecklad samverkan och samordning om barns rättigheter inom ramen för våra uppdrag. En viktig del i det arbetet är att, utifrån vår egen och andra kunskap, bidra till att synliggöra hur barns rättigheter tillämpas inom kulturområdet. Det innefattar även att synliggöra vilket resultatet olika bidrag och insatser i slutändan har för alla barns och ungas rätt till kultur. Utöver detta identifierar vi att Kulturrådet kan skapa fler reella möjligheter för barn och unga att påverka kulturområdets utveckling – genom att lyfta fram deras röster i olika sammanhang. Vägen framåt: Barnrätt i praktiken För att tydliggöra kopplingen till linjeorganisationen har vi samordnat BiP:s utvecklingsområden med de övergripande strategiska utvecklingsområden som Kulturrådets verksamhetsplanering utgår från. De fem strategiska utvecklingsområdena i verksamhetsplanen är: 50/60