Barnrätt i praktiken 1
Barnrätt i praktiken i den regionala kulturverksa
mheten. En region har exempelvis ett samarbete med Rädda barnen. Samarbetet syftar till att utveckla strukturer för systematisk dialog mellan regionen och barn inom alla regionens politiska ansvarsområden. Det inkluderar bland annat barn och ungas delaktighet i att ta fram ny regional kulturplan. Flera regioner och kommuner har eller startar upp arbete med KulturCrew. KulturCrew startades 2015 av Riksteatern Skåne och UNGA Musik i Syd och är en satsning på ungas arrangörskap inom kulturområdet. Arbetet utgår från ungas rätt till delaktighet och inflytande och gör det möjligt för barn och ungdomar att vara med och påverka kulturens utveckling i sin kommun eller region.61 KulturCrew har i dagsläget spridits till ett tiotal regioner, med finansiering av bland annat Kulturrådets regionala utvecklingsmedel och Kulturrådets utvecklingsbidrag till kulturskolor. I Kulturrådets bidrag till Skapande skola och utvecklingsbidrag till kulturskolor ställs idag frågor om hur barn och unga har varit delaktiga i planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. I en genomgång som Kulturrådet gjort av ansökningar framkommer det att det finns stora skillnader när i tid de aktörer som söker bidrag genomför ett delaktighetsarbete.62 Vissa verksamheter har ambitionen att involvera barn i planeringen efter att ansökan blivit godkänd och andra verksamheter har gjort barn delaktiga redan i planeringen av ansökan. I intervjuer med representanter för Kulturskolor och skolhuvudmän framstår det som att tidsbrist och brist på arbetssätt är bidragande orsaker till att det är svårt att engagera barn tidigt i planeringen. Intervjupersonerna reflekterar även över att det är svårt att involvera barn och unga i ansökningsprocesser eftersom arbetet ofta är krångligt, tidskrävande, och att anledningen till avslag kan vara svår att förklara för eleverna. Kulturrådets genomgång visar även att aktörer som söker bidrag oftare beskriver hur delaktighetsprocesser planeras, men inte vad resultatet av dem är och hur barn och ungas åsikter omhändertas i genomförandet av verksamheten.63 Intervjupersoner från bibliotek och kulturskolor berättar om nya arbetssätt för att låta barn och unga vara med och styra utbudet i verksamheten. Det kan till exempel innebära att biblioteket har öppna inköpsdagar dit barn och ungdomar kan komma och önska vilka böcker som ska köpas in. På kulturskolan kan det innebära att man genomför undersökningar om vilka ämnen som barn och ungdomar vill att Kulturskolan ska undervisa i. Flera kommuner har även involverat barn och unga i att välja vilka kulturaktiviteter som ska erbjudas i lovverksamhet. Intervjupersonerna ger flera exempel på att detta arbetssätt lett till förändringar i verksamheten och fått som följd att nya målgrupper intresserat sig för verksamheten. Flera intervjupersonerna betonar vikten av att en undersökning om önskat utbud inte bara riktar sig till de som redan finns i verksamheten utan hela kommunens barn och ungdomar. På en del kulturskolor finns även elevråd eller en referensgrupp med direkt kontakt till ledningen. Den typen av organisation möjliggör ett löpande och mer strategiskt delaktighetsarbete. En förutsättning för Skapande skola-bidraget är som nämnts att elever själva är delaktiga i genomförandet av kulturaktiviteter. Flera kommuner berättar att de strävar efter att utveckla arbetssätt för att möjliggöra delaktighet. Ett antal huvudmän har elevkulturombud eller kulturråd på skolorna. Ombuden eller rådets roll är att samla in förslag på kulturaktiviteter som eleverna vill genomföra. En intervjuperson berättar att arbetet fungerar lite olika i skolorna beroende på hur mycket plats som ombuden får på lektionstid. När det fungerar bra anser intervjupersonen att det ger ett stort värde: 61. Se mer på: www.kulturcrew.se 62. För analys av bidrag till Kulturskolecentrum se Kulturrådet 2021a. BiP-uppdraget genomförde en intern analys av bidrag till Skapande skola, Kulturskolecentrum och Bokstart. 63. Kulturrådet 2021a. 45/60