Barnrätt i praktiken 1
Barnrätt i praktiken skapa hållbara arbetssätt so
m överlever över tid.72 En slutsats är därför att Kulturrådet bör tydliggöra barnrättsperspektivet i interna styrdokument och processer, exempelvis verksamhetsplaneringen. 2. Förvaltningsutveckling: Kompetensutveckling om barnkonventionen Kunskap om barns rättigheter, kunskap om barns och ungas egna åsikter, erfarenheter och kulturvanor liksom kunskap om förutsättningar för verksamheter som skapar kultur och konst för och med barn och unga är en förutsättning för ett barnrättsstrategiskt arbete.73 För att kunskapen ska vara aktuell krävs även någon form av löpande kompetensutveckling och möjlighet att reflektera över hur nya förutsättningar eller händelser i omvärlden påverkar Kulturrådets verksamhet. För att samordna uppdrag på myndigheten och tillvarata den kompetens som finns behövs en mer strategisk kompetensförsörjning som innebär att medarbetare som arbetar med uppdrag som rör barn och unga får möjlighet att dela med sig av lärdomar och erfarenheter. Kulturrådet ska, som beslutats i verksamhetsplanen för 2022–2024, utveckla kompetens, samarbete och effektivitet på myndigheten.74 En slutsats av BiP-uppdraget är att Kulturrådets deltagande i externa nätverk kan genomföras mer strategiskt (till exempel deltar Kulturrådet i Myndighetsnätverket för barn och unga frågor). Ett mer strategiskt deltagande kan dels bidra till att utveckla samarbete och samordning med andra nationella aktörer, dels bidra till att öka erfarenhetsutbytet mellan nätverken och medarbetare. Hur nätverksdeltagande kan planeras och genomföras i praktiken bör utredas närmare inom ramen för BiP-uppdraget under året. Som en del av Kulturrådets förvaltningsutveckling pågår ett arbete med att utveckla processer och arbetssätt avseende beredningen av ansökningar av sakkunniga i myndighetens referens- och arbetsgrupper.75 Lärdomar från BiP-uppdraget om värdet av olika kompetenser utifrån ett barnrättsperspektiv och barnperspektiv kan inkluderas i det arbetet. Kulturrådet har även undersökt möjligheten att erbjuda någon form av utbildning eller vägledning till arbets- och referensgrupperna om barnrättsperspektivet och vad det innebär i deras uppdrag. En sådan aktivitet behöver vara konst artsspecifik och tydligt innebära ett stöd i de sakkunnigas arbete. Under året undersöks möjligheterna för en sådan utbildningsinsats vidare. 3. Förvaltningsutveckling: Utvecklad uppföljning och utredning för barnets bästa Uppföljning och utredning är två viktiga verktyg i Kulturrådets förvaltning och en utvecklad utredarorganisation är ett pågående utvecklingsområde på myndigheten. En slutsats från BiP-uppdraget är att en bättre uppföljning och utredning av uppdrag som rör barn och unga kan stärka det barnrättsstrategiska arbetet, både internt och externt. En utvecklad metod för uppföljning kan tydligare synliggöra resultatet av Kulturrådets samlade uppdrag, till exempel hur kultur för, med och av barn och unga finansieras och vilka som nås av Kulturrådets bidragsformer. En utvecklad metod för utredning kan öka kunskapen om barns och ungas egna åsikter om kulturområdet samt hur förutsättningarna för professioner som arbetar med barn och unga inom kulturverksamhet ser ut. Resultaten av uppföljning och utredning kan användas för att förstå vilka konsekvenser olika beslut som tas på Kulturrådet eller i kulturverksamhet runt om i landet får för barn och unga. 72. EY 2020. 73. Se exempelvis https://barnrattsresan.barnombudsmannen.se 74. Kulturrådet 2022a. 75. Ibid. 52/60