Barnrätt i praktiken 1
Barnrätt i praktiken Sammanfattning Barnkonventio
nen innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn, bland annat att barn och unga har rätt till konst och kultur. Barnkonventionen ratificerades av Sverige 1990 och är sedan den 1 januari 2020 svensk lag. Statliga myndigheter, regioner och kommuner har tillsammans ansvar för att tillämpa barnkonventionen och att realisera barns och ungas rättigheter. För att höja kompetensen om barnkonventionen och dess praktiska tillämpning bland anställda i offentlig verksamhet beslutade regeringen 2017 om ett kunskapslyft för barnets rättigheter; Barnrätt i praktiken (BiP). Under 2021 fick Kulturrådet i uppdrag av regeringen att delta i Barnrätt i praktiken genom att analysera eventuella behov att utveckla den praktiska tillämpningen av barnkonventionen i myndighetens verksamhetsområde. I genomförandet av uppdraget har Kulturrådet utgått från två frågeställningar: hur förutsättningarna för att tillämpa barnkonventionen på Kulturrådet ser ut idag och hur Kulturrådet kan bidra till att stärka tillämpningen av barnkonventionen inom vårt verksamhetsområde. Resultatet av arbetet presenteras i denna rapport. Barn och unga har rätt till konst och kultur Barnkonventionen innebär att barn både ses som kompetenta och autonoma individer som har rätt att vara delaktiga och ha inflytande i samhället, och att barn har rättigheter som ofta kränks och som staten har ett ansvar för att skydda. I arbetet med BiP-uppdraget har Kulturrådet utifrån barnrättskommitténs allmänna kommentarer och forskning sökt konkretisera vad barns rätt till konst och kultur, i praktiken, innebär enligt barnkonventionen. Enligt barnkonventionen har barn och unga rätt att till fullo delta i konst- och kulturlivet. Det innebär att barn och unga ska ha möjlighet att ta del av olika delar av kulturlivet. Det innebär att barn och unga ska vara delaktiga i kulturlivet och ha möjlighet att påverka kulturområdets utformning. Det innebär även att barn och unga själva har rätt att bidra till konst- och kulturlivet genom sitt eget skapande. Rättigheterna i barnkonventionen gäller alla barn och staten har ett särskilt ansvar för utsatta barn och unga. För att alla barn ska ha möjligheter att ta del av, delta i och bidra till kultur i alla dess former och uttryck behöver barns skilda förutsättningar uppmärksammas och synliggöras. Det kan till exempel innebära att kulturaktiviteter behöver vara tillgängliga för alla barn oavsett funktionsförmåga eller att barn kan ta del av ett likvärdigt kulturutbud oavsett var de bor. För att barn fritt ska kunna ta del av, delta i och bidra till kultur behöver kulturverksamheter även aktivt förebygga diskriminering och främja en mångfald av kulturuttryck. I kulturverksamhet kan flera av barns och ungas andra rättigheter realiseras, så som rätten till information, rätten till ett privatliv och rätten till att utforska sin identitet. Detta innebär att de fysiska och digitala arenor där kultur och konst händer bör ses som viktiga pusselbitar i ett sektorsövergripande arbete med att realisera barnkonventionen. Förutsättningar för att tillämpa barnkonventionen på Kulturrådet Kulturrådets uppdrag är att bidra till att förverkliga den nationella kulturpolitiken genom att främja utvecklingen av kulturområdet och ge bidrag till konst och kultur. Sedan 2009 har Sveriges riksdag beslutat att barns och ungas rätt till kultur särskilt ska uppmärksammas för att uppnå de kulturpolitiska målen. 4/60