Barnrätt i praktiken 1
Barnrätt i praktiken 1. Barnrätt i praktiken 1.1
Uppdraget Förenta nationernas (FN) konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) antogs av FN:s generalförsamling 1989 och ratificerades året efter av Sveriges riksdag1 . Under följande decennier transformerades svensk lagstiftning utifrån barnkonventionen och aktörer inom offentlig, privat och ideell sektor verkade för att realisera barns rättigheter. Trots det starka skydd som barns rättigheter hade i Sverige kritiserade FN:s barnrättskommitté hur Sverige tillämpade barnkonventionen.2 Till exempel menade barnrättskommittén att barn i Sverige inte garanterades skydd mot diskriminering.3 Efter att frågan behandlats i en rad offentliga utredningar4 barnkonventionen i svensk lag för att stärka barns rättigheter och främja barns delaktighet och inflytande i samhället. Barnrättsutredningen (2016) föreslog ett kunskapslyft för att höja kompetensen om barnkonventionen och dess praktiska tillämpning bland anställda i statliga, regionala och kommunala myndigheter. Mot bakgrund av detta beslutade regeringen 2017 om ett kunskapslyft för barnets rättigheter, satsningen fick senare namnet Barnrätt i praktiken (BiP).5 I regleringsbrevet för 2021 fick Statens kulturråd (Kulturrådet) i uppdrag att delta i BiP genom att analysera eventuella behov att utveckla den praktiska tillämpningen av barnkonventionen i myndighetens verksamhetsområde.6 I uppdraget ingår att lämna förslag på utvecklingsområden som vi har identifierat. Denna rapport utgör uppdragets återrapportering. I Kulturrådets regleringsbrev för 2022 fick vi i uppdrag att arbeta vidare med de identifierade utvecklingsområdena. Resultatet av det arbetet redovisas i mars 2023.7 Barnkonventionens grundprinciper Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3: Barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn. Artikel 6: Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas. Artikel 12: Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad. beslutade riksdagen 2018 att inkorporera 1. Att ratificera innebär att Sverige förbundit sig folkrättsligt att förverkliga och leva upp till de krav som barnkonventionen ställer. 2. UN Committee on the Rights of the Child 2015. 3. ibid 4. Se exempelvis SOU 1997:116, Prop. 2009/10:232, Ds 2011:37 och SoU 2016:19. 5. www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/12/myndigheter-ska-fordjupa-sitt-arbete-med-barnets-rattigheter 6. Kulturdepartementet 2020. 7. Kulturdepartementet 2021. 9/60