Barnrätt i praktiken 1
Barnrätt i praktiken följer hur regionerna arbeta
r med att särskilt uppmärksamma barns rätt till kultur. Kulturrådets bild är att alla regioner prioriterar ett barn- och ungdomsperspektiv i arbetet med regionala kulturplaner, och att de återkommande lyfter utmaningar inom området för diskussion med Kulturrådet. Samtidigt ser vi att regionerna har många rättighetsperspektiv att hantera, och att det finns behov av stöd för att utveckla arbetssätt som gör det möjligt att samordna exempelvis rättigheter för barn och unga, nationella minoriteter och personer med funktionsnedsättning inom kulturområdet. I utvecklingsbidraget till regional kulturverksamhet ska den totala bidragsgivningen präglas av ett barn- och ungdomsperspektiv, vilket tolkas som att barn och unga är en prioriterad målgrupp. Kulturrådet bedömer dock att allt fler projekt inte enbart arbetar med barn och unga som målgrupp, utan att projekt medvetet förhåller sig till barnkonventionen och att projektverksamhet på regional nivå i högre grad numera handlar om att öka barns och ungas möjlighet till inflytande och påverkan. I kapitel 5 beskriver vi närmare vilka behov av stöd och samordning som regioner efterfrågar för att arbeta barnrättsstrategiskt. Precis som för bidragen till kommunal verksamhet förutsätter genomförandet av kultursamverkansmodellen en lyhördhet för de behov och utmaningar som regionerna identifierar. Kulturrådet bedömer att det inom ramen för kultursamverkansmodellen finns stora möjligheter att främja en utökad samverkan och samordning om barnets rättigheter i kulturverksamhet. Barns och ungas delaktighet i Kulturrådets verksamhet Enligt barnkonventionens artikel 12 ska staten ge barn och unga möjlighet att bilda sina egna åsikter och uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Staten har sedan ett ansvar att beakta barnets åsikter i beslutsfattande. Under arbetet med BiP-uppdraget har vi analyserat möjligheterna att stärka tilllämpningen av artikel 12 i vårt verksamhetsområde. Som beskrivs närmare i kapitel 2 har Kulturrådet endast ett uppdrag där barn och unga är primär målgrupp; barn- och ungdomsbokkatalogen. I övriga uppdrag är barn och unga indirekt målgrupp och Kulturrådets insatser riktar sig till kulturaktörer och kulturverksamhet som i sin tur vänder sig till barn och unga. Dessa aktörer och verksamheter har i sin tur uppdrag eller verkar på eget initiativ för att möjliggöra barns och ungas delaktighet och inflytande. Utifrån dessa förutsättningar bedömer vi att Kulturrådets främsta roll i relation till artikel 12 bör vara att stötta dessa kulturaktörer och kulturverksamheter i deras arbete med barn och ungas delaktighet och inflytande. Det kan till exempel innebära att vi sprider lärande exempel eller finansierar samverkansprojekt och metodutveckling genom bidrag. Kulturrådet har även identifierat två områden där vi som myndighet direkt kan påverka barn och ungas förutsättningar för delaktighet och inflytande. Dessa områden beskrivs nedan. Kulturrådets samråd och dialog med intresseorganisationer och kultursektorn Kulturrådet genomför inom ramen för sina uppdrag en rad samråd, dialoger, nätverksträffar etcetera med intresseorganisationer i civilsamhället och aktörer inom kultursektorn. Dessa kontaktytor ökar vår kunskap om förutsättningar och utmaningar inom vårt verksamhetsområde och bidrar till att vi kan anpassa våra arbetssätt utifrån de behov som finns i kultursektorn. Idag deltar ungdomar eller organisationer som verkar för barns och ungas rättigheter i mycket liten utsträckning i dessa samråd och dialoger. Under arbetet med BiP-uppdraget har Kulturrådet påbörjat en kartläggning av hur vi kan skapa fler kontaktytor med barn och unga och organisationer som verkar för barn och ungas rättigheter. Ett exempel på ett pågående utvecklingsarbetet är att Kulturrådet i samarbete med andra kulturmyndigheter undersöker möjligheten att genomföra separata samråd med nationella minoriteters 33/60