Barnrätt i praktiken 1
Barnrätt i praktiken Kulturrådet bedömer att dess
a tolkningar av barn- och ungdomsperspektivet följer en tydlig logik utifrån Kulturrådets uppdrag och de kulturpolitiska målen. Det saknas dock tydliga beskrivningar av hur tolkningarna tagits fram och beslutats. Det saknas också en samsyn om tolkningarna internt på Kulturrådet (bedömningen av kvalitet i barn- och ungdomslitteratur är ett intressant undantag). Detta bidrar till att det är svårt att skapa en översikt över vad barn- och ungdomsperspektivet innebär i bidragsgivning och till viss del att följa upp resultatet av integreringsarbetet. Det innebär även att ett stort ansvar för tolkningen av barn- och ungdomsperspektivet hamnar på enskilda handläggare eller på referens- och arbetsgrupper, snarare än att det finns en sammanhållen styrning och ett ledningsbeslut bakom tolkningarna. Det finns flera uppdrag och bidrag som berör verksamhet för barn och unga i det fria kulturlivet där andelen stöd som gått till barn och unga inte går att följa upp i dagsläget. Under 2021 har Kulturrådet arbetat med att utveckla de blanketter som används för att ansöka om och redovisa bidrag. Inom ramen för det arbetet har frågor som rör barn och unga särskilt utvecklats för att förbättra möjligheter till uppföljning. Vi bedömer att arbetet med att förbättra uppföljning av bidrag fortsatt bör vara ett prioriterad område. En viktig del av ett barnrättsstrategiskt arbete är att kunna beskriva hur Kulturrådet bidrar till att möjliggöra barns och ungas rätt till kultur. Att kunna visa hur stor andel av Kulturrådets bidrag som går till verksamhet för och med barn och unga är avgörande för att kunna besvara den frågeställningen. Barn- och ungdomsperspektivet i Kulturrådets bidrag och uppdrag mot kommunal kulturverksamhet och skola Flera av Kulturrådets uppdrag som riktar sig till kommunal kulturverksamhet genomsyras av ett barnoch ungdomsperspektiv. De syftar till att öka kulturutbudet för barn och unga, främja samverkan mellan aktörer runt barn eller stötta metodutveckling i verksamhet för barn och unga. Dessa uppdrag innebär helt andra förutsättningar för Kulturrådet att utveckla barnrättsstrategiska arbetssätt än de uppdrag som främst genomförs genom bidragsgivning. Två exempel på uppdrag som utmärker sig ur ett barnrättsperspektiv är Kulturskolecentrum och Bokstart. I dessa uppdrag finns både direkta bidrag och budget för att bedriva främjande verksamhet. Detta skapar förutsättningar för att föra tätare dialog med de kulturverksamheter som är mottagare av bidragen och att löpande anpassa bidrag och främjande åtgärder utifrån deras behov. Kulturskolecentrum samlar till exempel in och sammanställer och sprider statistik för musik- och kulturskolor. I en statistikdatabas på Kulturrådets webbplats kan musik- och kulturskolor följa upp sin utveckling över tid och jämföra sig med andra musik- och kulturskolor i landet.47 Även Skapande skolas grunduppdrag genomsyras av ett barn- och ungdomsperspektiv. Det syftar till att göra alla barns tillgång till professionell konst och kultur möjlig, och att de ska kunna utveckla det egna skapandet. Kulturrådet har dock inget främjande uppdrag kopplat till Skapande skola, vilket ger små förutsättningar att främja samverkan och lärandeutbyte mellan skolan och kulturaktörer. Det nya bidraget Stärkt kultur i skolan (se kapitel 2) ger viss möjlighet att genom bidragsgivning stötta verksamheters eget arbete med att bygga mer långsiktiga samverkansrelationer och genomföra lärandeutbyten. Barn- och ungdomsperspektivet i Kultursamverkansmodellen Inom ramen för kultursamverkansmodellen har Kulturrådet möjlighet att följa och stötta regional kulturverksamhet genom samordning och lärandeutbyte. Det innebär exempelvis att Kulturrådet 47. Se www.kulturradet.se/kulturskolecentrum/statistik 32/60