Barnrätt i praktiken 1
Barnrätt i praktiken egen hand. Intervjupersonen
beskriver att det exempelvis lett till att många nyanlända ungdomar hittat till kulturskolan. Kultur i skolan Kultur i skolan ska enligt läroplanen ingå i skolans ordinarie uppdrag. Utöver det som resurssätts inom ramen för skolans egen finansiering finns två vanliga stödformer för kultur i skolan. En insats som finns i flera kommuner innebär att elever i skolan garanteras ett visst antal kulturaktiviteter varje år. Insatsen kallas till exempel kulturgarantin eller kulturtrappan och finansieras vanligtvis av kommunen själv. Skapande skola är det stöd som förmedlas av Kulturrådet, se sidan 14. Samverkan för att möjliggöra Skapande skola-insatser eller kulturgarantier ser väldigt olika ut i olika regioner och kommuner. I vissa regioner finns en regional stödfunktion för kultur i skolan. I den rollen kan det till exempel ingå att sammanställa en utbudskatalog som listar olika konstnärer och aktörer i regionen som kommunala och enskilda huvudmän kan boka. Regionen kan även samordna bokningar så att en aktör genomför insatser på skolor i flera kommuner. Intervjupersonerna upplever att denna typ av samordning uppskattas såväl av skolor som konstnärer och kulturaktörer eftersom det sparar tid och resurser hos alla parter. Vissa regioner eller samordningsförbund genomför även lärandeträffar om kultur i skolan. I län där en regional samordning inte sker upplever intervjupersonerna att det är svårare att få kontakt med konstnärer och att få en överblick över vilka aktiviteter som går att arrangera. Kulturrådet bedömer att några av de främsta anledningarna till att huvudmän inte söker Skapande skola-medel är att det administrativa arbetet med ansökningarna är för omfattande och att tid för samordning saknas i verksamheten.58 Intervjupersonerna beskriver stora skillnader mellan hur fungerande samverkan mellan skolan och kulturverksamhet är. Skillnaderna beror exempelvis på om verksamheterna delar förvaltning, om det finns regional eller kommunal samordning samt hur intresserade rektorerna är av att samverka med kulturverksamhet. Generellt upplever intervjupersoner dock att det finns en genomgående samordningsbrist mellan utbildningspolitik och kulturpolitik som behöver adresseras på nationell, regional och lokal nivå. Samverkan mellan kulturskolan och skolan ser mycket olika ut i olika kommuner. I vissa kommuner är verksamheten helt avskild, i andra kommuner har kulturskolan ett uppdrag att genomföra en del av skolans ordinarie uppdrag, i vissa kommuner delar verksamheterna lokaler, och i vissa kommuner kan eleverna delta i kulturskolans undervisning på skoltid. I flera kommuner har en utvecklad samverkan utgått från principen om barnets bästa. I glesbygdskommuner har möjligheten att delta i kulturskolans undervisning på skoltid exempelvis utformats för att elever ska hinna med sista skolbussen hem. Frågan om ”spela på skoltid” har aktualiserats under året efter att Skolinspektionen gav en kommunal huvudman hot om vite för att de lät eleverna delta i kulturskolans undervisning under obligatorisk undervisningstid. Flera intervjupersoner tar upp frågan om ”spela på skoltid” och beskriver att frågans fortsatta utveckling är central utifrån ett barnrättsperspektiv. Mer kultur på fritiden Flera intervjupersoner från kommunal kulturförvaltning och fria kulturverksamheter framhåller lovaktiviteter som en viktig aktivitetsform för att realisera barns rätt till kultur. Det finns en mängd olika former av lovaktiviteter, prova på-dagar eller mer riktade satsningar. Ofta genomförs satsningarna i samverkan mellan kulturförvaltning, kulturskola, fritidsgårdar, bibliotek, civilsamhället eller fria kulturverksamheter. Aktiviteter finansieras med kommunala, regionala eller nationella bidrag (från bland 58. Kulturrådet 2021b. 43/60