Barnrätt i praktiken 1
Barnrätt i praktiken sätt på myndigheten. Kulturr
ådet har en bred verksamhet och avsnittet fokuserar på några av de områden som vi bedömer som viktigast utifrån ett barnrättsperspektiv. Kulturrådets organisation och uppdrag Kulturrådet bedömer att prioriteringen av barn och unga som en särskilt uppmärksammad målgrupp i 2009 års kulturpolitiska mål har påverkat utvecklingen av kulturpolitiken, och även styrningen av Kulturrådet. Tidigare har Kulturrådets uppdrag i hög utsträckning varit konstartsspecifika och riktats till det professionella kulturlivet (med undantag av flera av de läsfrämjande uppdragen).42 Under det senaste decenniet har Kulturrådet emellertid fått allt fler konstartsövergripande uppdrag som berör barn och unga och som kan sökas av kulturverksamheter i kommuner och regioner Bidragen är främst riktade till utvecklingsarbete eller projekt, inte löpande verksamhet. En gemensam nämnare för dessa bidrag är att de på olika sätt syftar till att främja barns och ungas deltagande i kulturlivet. Detta inkluderar exempelvis uppdrag som Skapande skola, Kulturskolecentrum, Stärkta bibliotek, Bokstart, Inköpsstöd till skol- och folkbibliotek, Kunskapslyftet för folkbibliotek och de nu avslutade uppdragen Kreativa platser och läsfrämjande verksamhet i samarbete med Riksidrottsförbundet (se kapitel 2 för en beskrivning av uppdragen). Flera av dessa uppdrag regleras av förordningar som på olika sätt framhåller barns rättigheter och barns rätt till kultur. Den här utvecklingen inom kulturpolitiken kan på flera sätt sägas vara förenlig med barnkonventionen och barns rätt till konst och kultur. Bidragen innebär att Kulturrådet kan främja utvecklingen av en infrastruktur för barn och ungas konst och kultur på lokal och regional nivå. Bidragens utformning innebär även i flera fall att barns och ungas delaktighet främjas, vilket kan förväntas stärka möjligheten för barns och ungas inflytande i kulturverksamhet (läs mer om detta i kapitel 5). Denna typ av uppdrag ställer nya krav på Kulturrådets verksamhet. Ett exempel är att Kulturrådets organisation och enhetsstruktur varit (och till stor del fortfarande är) konstartspecifik. Det innebär att den nya typen av uppdrag, som riktar sig till regional och lokal nivå och som är konstartsövergripande, inte har en tydlig hemvist i organisationen. Denna utveckling har skapat ett större behov av att utveckla enhetsövergripande samarbeten, till exempel för erfarenhetsutbyte. Kulturrådet är mitt uppe i ett utveck lingsarbete som syftar till att möta dessa behov och utmaningar. Vi bedömer att utvecklingen av organisationen på sikt kommer att förbättra förutsättningarna för att arbeta med barnrätt i praktiken. Integrering av ett barn- och ungdomsperspektiv i verksamheten Under 2013–2020 utgick Kulturrådets arbete med att integrera ett barn- och ungdomsperspektiv i verksamheten från ”Strategi för Kulturrådets arbete med kultur för barn och unga”. En intern uppföljning av strategin (2017) visade att flera insatser och aktiviteter hade genomförts, men att det hade saknats ett övergripande strategiskt arbetssätt. En av utmaningarna med integrering som metod är att konkretisera vad som ska integreras var.43 Callerstig och Lindholm (2017) skriver om integrering av jämställdhetsperspektivet att de flesta som ska verkställa integrering av jämställdhet i en organisation hamnar i en initial diskussion om vilket problem som ska lösas (vad ojämställdhet är) samt vad lösningen ska vara (vad jämställdhet är). Forskarna menar att ett problem med integreringsprocessen är att denna diskussion ofta inte får det strategiska utrymme och den tid som krävs, samt att ansvaret hamnar på enskilda medarbetare snarare än på ledningsnivå.44 Precis som jämställdhet 42. Inom ramen för de läsfrämjande uppdragen har barn och ungas läsning prioriterats under lång tid. 43. Se exempelvis Candell 2017. 44. Callerstig och Lindholm 2011. 30/60