Barnrätt i praktiken 1
Barnrätt i praktiken ”Ombudens förslag har lett t
ill att jag bokat flera pjäser som jag hade varit orolig för att boka annars. Det har varit svåra, tunga, ämnen som mobbing och självmord. Men pjäserna har uppskattats och lett till bra samtal i klasserna.” Just frågan om utbud och vilken kultur som barn och unga vill ta del av är ett återkommande tema i intervjuerna. Intervjupersoner från kulturskolor, bibliotek, skolor och fria kulturverksamheter berättar alla att delaktighetsprocesser lett till att man genomfört nya kulturaktiviteter, genomfört gamla aktiviteter på nya sätt eller köpt in andra instrument eller böcker. Några intervjupersoner upplever att det har funnits en tendens under senare år att problematisera vad barnkultur är, men att debatten haft ett vuxenperspektiv och inte inkluderat barn och ungdomar. En intervjuperson beskriver: ”Idag har det (konst) gått igenom så många vuxenbeslut innan det når fram till barnen. Utopi att barn själva hade kunnat välja. Idag är det väldigt styrt, och ofta styrt utifrån ett lärande syfte. Det begränsar barns konstnärliga frihet.” Flera intervjupersoner från regionala kulturverksamheter framhåller att spelkultur är ett konstområde som intresserar många barn och ungdomar, men som idag inte finansieras inom ramen för kultursamverkansmodellen. Flera regioner finansierar själva satsningar på spelkultur som en del av arbetet med barns rätt till kultur. Ett annat konstområde som intervjupersoner på lokal och regional nivå beskriver saknar offentlig finansiering är communityteater. I några av de kommuner som inkluderats i utredningen finns bidragsformer som riktar sig direkt till ungdomar som själva skapar konst eller kultur. Intervjupersoner framhåller även även samlingslokaler och studieförbunden som mycket viktiga möjliggörare för speciellt ungdomars eget kulturskapande. Intervjupersoner på både regional och lokal nivå framhåller ett behov av att skapa en tydligare bild av hur nationell, regional och lokal nivå tillsammans bidrar till att finansiera barns och ungas rätt till konst och kultur. Genomförande av verksamheten Att vara delaktig i genomförandet av en kulturverksamhet kan innebära många olika saker, och det finns stor variation mellan olika konstområden och kulturaktiviteter. I intervjuerna är ett återkommande tema hur man åstadkommer det ”fria” deltagandet, som nämnts tidigare i rapporten (se sidan 23–24). Intervjupersoner från olika typer av verksamheter berättar om vikten av den pedagogiska kompetensen och att vara lyhörd för deltagare eller besökares åsikter. På både kulturskolor och bibliotek finns flera exempel på projekt och utvecklingsarbete som handlat om bemötande. Intervjupersoner som arbetar på bibliotek berättar att det till exempel är viktigt att alla anställda som barn och ungdomar möter i verksamheten bemöter dem som rättighetsbärare. Inom scenkonstområdet arbetar många verksamheter som producerar föreställningar för barn och ungdomar med referensgrupper. En referensgrupp av barn kan exempelvis knytas till en föreställning redan i planeringsstadiet och kan sedan vara en del av genomförandeprocessen hela vägen till avslutad föreställning. En scenkonstaktör beskriver att det är viktigt att vuxna har en medvetenhet om den maktobalans som det innebär att barn som tar del av en föreställning ibland inte har valt att vara där frivilligt. Den medvetenheten kan till exempel innebära att kulturpedagoger pratar med elever inför föreställningen och informerar om att det är okej att viska eller reagera på andra sätt under föreställningen. En annan scenkonstaktör berättar att man har utvecklat konceptet ”Relaxed performances”, det vill säga föreställningar där det är tillåtet att springa omkring, prata och interagera under föreställningen. Relaxed performances utvecklades eftersom man såg att familjer med barn med funktionedsättning inte kände sig välkomna på traditionella föreställningar, vilket innebar att både barn med funktionsnedsättning och deras syskon blev utan kulturupplevelser. Intervjupersonen beskriver att en av lärdomarna från relaxed performances är att det är värdefullt både för publiken och musikerna eller skådespelarna, som får en helt ny kontakt med sin publik. 46/60