Barnrätt i praktiken 1
Barnrätt i praktiken Intervjupersoner på kommunal
a kulturförvaltningar och kulturskolor önskar sig generellt mer stöd från sin region. Främst efterfrågar de stöd för att hjälpas åt med ansökningar, genomföra utbildningar, samordna kultur i skolan eller främja samverkan och lärande mellan kommuner. Flera intervjupersoner från kulturskolor nämner att det är en strategi- och samordningsbrist att den kommunala musik- och kulturskolan inte har en regional motsvarighet.50 I sju regioner finns det idag en regional kulturskolesamordnare, som i flera fall finansieras av regionala medel och Kulturrådets utvecklingsbidrag till kulturskolor. Intervjupersonerna beskriver att de regionala samordnarna bidrar till ett stärkt länsgemensamt arbete. Till exempel driver ett av länen med regional samordning ett gemensamt utvecklingsarbete om barnkonventionen, finansierat av Kulturrådet. Barnrätt i kommunal kulturförvaltning och kulturverksamhet Stora skillnader i hur barnrättsfrågor organiseras i en kommun För kulturförvaltningar och kulturverksamhet i kommuner, oavsett kommunens storlek, verkar det ha stor betydelse om kommunen har ett centralt organiserat barnrättsarbete eller inte. Ett centralt organiserat arbete kan innebära att kulturverksamheter, exempelvis en Kulturskola, kan få stöd av en barnrättsstrateg på kommunledningskontoret med att genomföra utbildningar, ta fram strategier eller skapa strukturer för barns och ungas delaktighet. I några kommuner som intervjuats finns exempelvis ett ungdomsråd på kommunledningskontoret. Olika verksamheter i kommunen kan då vända sig till ungdomsrådet när de vill involvera unga i exempelvis ett utvecklingsarbete eller en ombyggnation. En bibliotekarie berättar exempelvis att de använde ungdomsrådet för att analysera svar på en enkätundersökning om biblioteket med barn och unga i skolan. Med hjälp av ungdomsrådet ringade de in fem utvecklingsområden att arbeta vidare med. Bibliotekarien beskriver: ”Vi fick en så stor boost av ungdomarnas input i vårt fortsatta arbete.” Ett centralt organiserat barnrättsarbete kan även vara en nyckel till samverkan mellan olika förvaltningar och verksamheter. En intervjuperson berättar att gemensamma utbildningar och workshoppar om barnrätt i kommunen lett till samverkan mellan daglig verksamhet, fritidsgårdarna och kulturgarantin51 . Samverkan har inneburit att fritidsgårdarna och kulturgarantin fått stöd i att anpassa sin verksamhet till barn med funktionsnedsättnings behov och önskemål. Exemplet ovan genomfördes och finansierades med stöd av Länsstyrelsen. Kulturens organisatoriska hemvist i kommunerna spelar roll Kulturpolitik och verksamheter som bibliotek, kulturskola och fritidsgårdar har ofta olika hemvist i den kommunala förvaltningen. Vanligast är att kulturfrågorna hör hemma på en kultur- eller fritidsförvaltning tillsammans med idrott-, frilufts- och fritidsfrågor, på en samhällsplaneringsförvaltning tillsammans med stadsplanering eller på en utbildnings- eller bildningsförvaltning. Ibland tillhör kulturskola, bibliotek och fritidsgårdar samma förvaltning, ibland tillhör några verksamheter kulturförvaltningen och några verksamheter delar förvaltning med utbildning och skola. Andra konstellationer förekommer också. De som intervjuats för denna utredning har erfarenhet av olika placeringar inom kommunalförvaltning, och över lag ser intervjupersonerna både för- och nackdelar med olika organisatoriska hemvister. Generellt upplever intervjupersonerna att förutsättningarna för samverkan om målgruppen barn och unga är bättre när skolan och kulturen hör till samma förvaltning. Samtidigt upplever några 50. Se exempelvis Kulturskolerådet 2022. 51. Kulturgarantin är en insats som finns i flera svenska kommuner och som innebär att skolelever garanteras ett visst antal kulturupplevelser varje läsår. 39/60