Barnrätt i praktiken 1
Barnrätt i praktiken ungdomsorganisationer. Syfte
t med att bjuda in ungdomsorganisationerna separat är att främja diskussionen kring frågor som är viktiga för dem, i relation till vuxenorganisationernas intressen. Utöver samråd finns det enstaka exempel där Kulturrådet inhämtar kunskap och erfarenheter från ungdomar eller från organisationer som verkar för barns och ungas rättigheter. Kulturskolecentrum har exempelvis arrangerat dialogmöten med Riksförbundet Unga Musikanter, i samband med uppstarten av centrumet och inför uppstarten av det nya bidraget till aktörer som bedriver undervisning med nationell spetskompetens. Synliggöra barns perspektiv på kulturområdet Under arbetet med BiP-uppdraget har Kulturrådet även uppmärksammat att vi kan stärka barns och ungas möjligheter att påverka kulturområdet genom att lyfta fram barns och ungas röster i våra kanaler. Kulturskolecentrum har till exempel inkluderat ungdomsrepresentanter som experter i paneler på konferenser och webbinarier. ALMA har lyft fram ungas röster i samband med prisutdelningen för Astrid Lindgren Memorial Award. Som beskrivs närmare i kapitel 5 efterfrågar kommuner och regioner mer kunskapsdelning om barns och ungas perspektiv på kulturområdet. Vi bedömer att Kulturrådet har möjlighet att bidra till att möta det behovet genom att mer systematiskt inkludera barn och unga i våra egna externa aktiviteter. 4.4 Sammanfattande slutsats: Förutsättningar för att tillämpa barnkonventionen på Kulturrådet Kulturrådet har ett mycket tydligt uppdrag att bidra till barns och ungas rätt till konst och kultur, både genom de kulturpolitiska målen, myndighetens instruktion och förordningar och framför allt genom barnkonventionen som lag. Utmaningen när uppdraget omsätts till barnrätt i praktiken är att konkretisera vad barns rätt till konst och kultur innebär, hur barns rättigheter påverkas av Kulturrådets olika uppdrag och vad Kulturrådets roll bör vara i relation till andra delar av offentlig verksamhet. BiP-uppdraget har synliggjort att delar av ett barnrättstrategiskt arbete finns på Kulturrådet, men att det saknas en tydlig samordning av verksamheten. I Kulturrådets fortsatta utvecklingsarbete prioriterar vi att hitta en struktur för att samordna och strukturera arbetet med rättighetsfrågor, bland annat barnrätt. Ett sådant utvecklingsarbete kan förväntas leda till större möjligheter för erfarenhetsutbyte mellan uppdrag. En tydligare struktur och gemensam målbild underlättar även uppföljning av resultat, vilket kan förbättra möjligheten att synliggöra Kulturrådets samlade påverkan på barns och ungas rätt till konst och kultur. I arbetet med BiP-uppdraget har skillnaden mellan instruktionens skrivning att ”integrera ett barnoch ungdomsperspektiv” och den mer barnrättsstrategiska skrivningen ”att integrera ett barnrättsperspektiv” diskuterats. Kulturrådet bedömer att en ändring av instruktionen till den senare skrivningen skulle innebära ett förtydligande av att det är just ett barnrättsstrategiskt arbetssätt som ska integreras, vilket överensstämmer med barnkonventionen och regeringens Strategi för att stärka barnets rättigheter. Att integrera ett barnrättsperspektiv snarare än ett barn- och ungdomsperspektiv konkretiserar både syftet och det förväntade resultatet av arbetet. Det innebär även goda möjligheter att dela lärande med andra delar av offentlig verksamhet som utvecklar sitt barnrättstrategiska arbete. Den analysram som används för att genomföra BiP-uppdraget (se bilaga) kan utgöra en utgångspunkt för att tolka vad ett barnrättsperspektiv innebär för Kulturrådet. I Kulturrådets fortsatta arbete med Barnrätt i praktiken bedömer vi att det finns goda möjligheter att lära av de arbetssätt som utvecklats inom ramen för enskilda uppdrag med tydliga barnrätts34/60