Barnrätt i praktiken 1
Barnrätt i praktiken till biblioteket. En annan k
ommun använder medel från Stärkta bibliotek för att ordna en biblioteksbuss som kör ut till fritidsgårdar för att nå unga som finns i den verksamheten. Ett exempel som återkommande lyfts av intervjupersoner i olika roller och organisationer är samverkansprojektet Mer för fler. Mer för fler drevs av SKR, Svensk biblioteksförening och Kulturskolerådet 2017–2018 och syftade till att utveckla folkbibliotek och kulturskolors arbete med att nå nya målgrupper.55 Genom att arbeta med tjänstedesign inleddes samverkan mellan exempelvis kulturskolor, bibliotek och fritidsgårdar. Intervjupersonerna beskriver Mer för fler som ett gott exempel på projektverksamhet som lett till bestående samverkansrelationer och nya sätt att arbeta med breddat deltagande. Framgångsfaktorer från Mer för fler som nämns är metoden tjänstedesign som inneburit ett nytt sätt att tänka för flera verksamheter och ett mer användarorienterat utvecklingsarbete.56 En annan framgångsfaktor är att projektet innebar en möjlighet att under en längre tid arbeta med andra verksamheter och utveckla ett samarbete. Den externa finansieringen skapade det utrymmet i verksamheten. Kultur- och musikskolor Under det senaste decenniet har kulturskolan som verksamhet genomgått stora förändringar. Bidragande orsaker är bland annat Kulturskoleutredningen (2016) och ökad nationell finansiering, som utgår från Kulturrådets Kulturskolecentrum. En stor del av det utvecklingsarbete som skett runt om i landet har motiverats utifrån det kulturpolitiska målet om breddat deltagande och barns rätt till kultur. Flera intervjupersoner beskriver dock att kulturskolans verksamhet har en otydlig ställning i kommunen, och att verksamhetens uppdrag och samordning med skolan behöver tydliggöras. De som intervjuats för utredningen från kulturskolan efterfrågar en kulturskolelag för att göra kulturskolan till en obligatorisk del av kommunal verksamhet. Detta är ett förslag som även behandlas i Återstartsutredningen.57 En central fråga för kulturskolan är att nå nya målgrupper med sin verksamhet och att utveckla verksamheten för att intressera nya målgrupper. Intervjupersonerna beskriver att samverkan med andra aktörer är en viktig del i detta arbete. I flera kommuner samverkar kulturskolan med fritids gårdar för att introducera sin verksamhet för ungdomar som besöker fritidsgårdarna men inte känner till kulturskolan. Samverkan med skolan är avgörande i flera kommuner (mer om detta nedan). En intervjuperson från kulturskolan berättar om samverkan med ett stort regionalt företag, en satsning som innebär att kulturskolan kan erbjuda kurser i digitalt skapande. Även skolan och kommunens fritidsverksamhet deltar i satsningen som samverkanspart. För företaget är samverkan med kulturskolan och skolan en del i ett långsiktigt arbete för kompetensförsörjning i regionen. Kulturrådets utvecklingsbidrag till kulturskolor finansierar en stor del av kommunala och till viss del regionala satsningar på barns rätt till kultur genom kulturskolan. Exempelvis bedriver en kommun ett utvecklingsprojekt om barns inflytande och delaktighet tillsammans med en folkhögskola, i projektet deltar kulturskolechefer från hela landet. Flera kulturskolor använder utvecklingsbidraget till att reducera eller ta bort kursavgiften till kulturskolan. Intervjupersonerna beskriver det som avgörande för att kunna nå en bredare, mindre resursstark, målgrupp. I arbetet med att nå nya målgrupper arrangerar flera kulturskolor verksamhet på loven, digital kulturskola eller aktiviteter i andra delar av kommunen än centralorten. I en kommun har man använt utvecklingsbidraget till en tjänst som ska hjälpa till att lotsa barn och unga mellan olika kulturaktiviteter, som de kanske inte hade hittat till på 55. Se Svensk biblioteksförening, SKR och Kulturskolerådet 2019. 56. Tjänstedesign är en utvecklingsprocess där man utgår från användarens behov och tar fram lösningar tillsammans med användare och utförare. 57. SOU 2021:77. 42/60