Svenska Golfförbundet Bildandet av Svenska Golffö
rbundet år 1904 var inte något påfund från golfarna själva. Med endast två klubbar i landet, två år gamla Göteborgs GK och en månad gamla Stockholms GK, fanns det knappast någon anledning för landets ca 100 golfare att organisera sig i ett förbund. Initiativet togs istället av blivande Riksidrottsförbundet som då hette »Svenska Gymnastik- och Idrottsföreningars Riksförbund». Med Victor Balck och Sigfrid Edström i spetsen ville man i början av 1900-talet samla de framväxande idrottsföreningarna i en riksorganisation och därför bildades RF i maj 1903. Den 24 april 1904 höll RF ordinarie förbundsmöte och tillsatte styrelser för de olika sektionerna. Stadgarna var desamma för alla de elva olika grenar som var med från början men sedermera fick dessa särskilda instruktioner. RF fortsatte att utse styrelse t.o.m. 1909 men från 1910 har golfarna gjort det själva efter egna stadgar. Den styrelse RF utsåg i april 1904 bestod av Tor Törnsten (ordförande), Viktor Setterberg, Ragnar Andrén och Andrew Armstrong från Göteborg samt Edvard Sager från Stockholm med Sigfrid Edström från RF som suppleant och »beskyddare». När Edström i ett brev meddelade Törnsten utnämningen till ordförande skrev han i ett PS: »Laga att Setterberg blir sekreterare och att han bombarderar alla de svenska (idrotts)klubbarna med sina cirkulär. De som redan visat intresse böra därefter särskilt väl omhuldas. Om möjligt bär Setterberg eller någon annan besöka dem för att pigga upp dem litet. Tillgivne vännen Sigfrid» Setterberg blev mycket riktigt sekreterare. En oerhört energisk sådan som gjorde stor nytta under tio års tid tills han avgick efter en schism om lokala regler på Hovås-banan (se vidare i kapitlet om Setterberg). Kl 15.15 em. den 14 juli 1904 höll golfsektionen sitt första sammanträde. Platsen var Setterbergs bostad Landsvägsgatan 4 i Göteborg och protokollet från mötet såg ut så här (paragraf 1 behandlade styrelsens utseende): Att fastställa regler och anordna mästerskap var de viktigaste uppgifterna för alla nya idrottsförbund (liksom för andra utländska golfförbund som bildades vid samma tid) — och de uppgifterna är fortfarande centrala för SGF. Finansiering genom reklam är, som framgår av paragrafen om regelbok, alltså ingen ny uppfinning. Och tillskott utifrån behövdes de första åren eftersom några förvaltningsbidrag från RF inte började utbetalas förrän 1910. SGF startade sin verksamhet med att Setterberg lånade ut 5 kr (för inköp av protokolls- och kassabok). Första inkomsten bestod av kr 1:95 från Göteborgs GK. Summan utgjorde 50% av nettobehållningen av svenska mästerskapen på Hovås .. . Någon avgift från klubbarna tog inte SGF förrän 1911 då årsavgiften bestämdes till 1 kr — per klubb! Den summan förblev ograverad fram till 1928 då den i en hast höjdes till 50 öre per medlem. Mer kännbar för klubbarna var därmed avgiften till RF som utgick med 20 öre per medlem ända in på 50-talet. Ändå blev avgiften på 1 kr till synes ödesdiger. 1909 hade följande klubbar rapporterat att de bedrev golfspel — säkert som en direkt följd av Setterbergs propaganda: Falköplngs AIS Flottans IF, Stockholm Göteborgs IF (= Göteborgs GK) Karlskrona GK Kronobergs Reg. IF, Växjö Vaxholms Kustart-reg. IF Livreg. Husarers IF, Skövde Bodens Reg. IF KFUM:s gymnavd, Norrköping Karlskrona AIS Sörmlands Reg. IF, Malmslätt Bohusläns Reg. IF, Backamo Liljeholmens SK, Stockholm Norrtelje IF Uddevalla IS Västmanl. Reg. IF, Västerås Örgryte IS, Göteborg Stockholms GK Näsåkers iK Falsterbo GK Några nya klubbar, de flesta med militär anknytning, rapporterade att de utövade golfspel även de två närmaste åren men de enda klubbar som betalade årsavgiften, och därmed formellt var medlemmar av SGF, var de fyra golfklubbarna. Troligen fick också den setterbergska »värvningsparagrafen» stryka på foten något av åren 1908— 1912. SGF-sekreteraren framhöll noga för intresserade att man som medlem av en SGF-ansluten klubb hade rätt att fritt spela på andra medlemsklubbars banor ... ! De närmaste åren var Setterbergs propaganda och frågan om var mästerskapen skulle spelas det enda som lämnade spår i protokollen. Varje år frågade styrelsen om inte Stockholms GK ville åta sig att anordna SM. Och varje år svarade SGK att banan tyvärr inte var tillräckligt bra ännu, varpå Hovås fick fortsätta att arrangera tävlingen. Först 1914 kände sig Stockholms GK mogen att ta hand om SM, men då hade Falsterbo 1912 anordnat det första mästerskapet utanför Hovås. I maj 1911 fick SGF för första gången ett bidrag från RF på 100 kr. Det kom tydligen överraskande och någon användning för pengarna hittade man inte under säsongen. Istället lånade SGF i november ut 100 kr till Göteborgs GK. (Tidigare på året hade göteborgarna 28