ERIK RUN FELT Född 1893, död 1978. Elitspelare, l
edare, propagandaman — »Sveriges Mr Golf». Vann som aktiv 23 olika mästerskapstitlar varav 5 SM-tecken och 11 raka RM Oldboys. Anlitad av SGF i olika sammanhang från -43. Anställd som förbundssekreterare 58-63. En av initiativtagarna till Svensk Golf, med i redaktionen 46-72. Författare, regelexpert m.m. 16-åringens SM-hopp borta med ljungen — Den första kontakten med golf fick jag 1905 då vår familj hyrde sommarnöje i Askim utanför Göteborg. Traktens grabbar brukade gå caddie på Hovåsbanan och jag följde med ibland. Vi gick på järnvägen, vilket givetvis var förbjudet. Hade man tur fick man bära för någon spelare och tjänade då 25 öre i timmen. Och fick man inte bära kunde man leta efter bollar i diken, buskar och ljung och inte minst i den stora grusgropen. Man fick 10 öre för varje boll man lämnade tillbaka — men först använde man bollarna att spela på själv ett tag. — När familjen 1907 byggde en villa alldeles invid Ett golfhistoriskt ögonblick. Erik Runfelt slår sin första drive i sin första stora final, SM på Hovås 1910. Erik berättar i intervjun om sina problem med att få ledigt från skolan för att kunna ställa upp i finalen. Hovås dåvarande 8:e hål började jag spela mer på allvar. Men till att börja med bara med lånade klubbor. Min första egna klubba, en mashie, köpte jag året därpå för 4:50 av flerfaldige svenske mästaren Tor Törnsten. Klubborna var från Skottland och ett »set» (av olika fabrikat förstås) kunde bestå av driver, iron, mashie, niblick och putter. — 1910 blev jag medlem i Göteborgs GK och samma år, 16 år gammal och efter tre golfår, spelade jag mitt första mästerskap: SM på Hovås. Tävlingen gick under pingsten vilket var en stor fördel inte minst för mig som gick i skolan. På den tiden spelade man nämligen alla mästerskap med början på helgdagar då alla var lediga och sparade final och ev. semifinal till vardagar då bara några få behövde ta ledigt. Jag slog internationelle mästaren August Mattsson med hela 6/5 i semifinalen, det var en uppmärksammad insats men själv minns jag mest att jag under den matchen fick en ny boll av en åskådare och kunde byta ut den slitna boll jag hade. (Nya bollar hade jag inte råd med.) — Till finalen kvarstod jag själv och Tor Törnsten, 4-faldig mästare, därtill ordförande både i klubben och Svenska Golfförbundet. Den tidens golfidol. — Jag behövde ha ledigt från skolan på eftermiddagen för att hinna med tåget till Hovås kl 12.00 från Slottsskogen. Först frågade jag skolans rektor — nej! (Han var för tillfället mycket avogt inställd till idrott efter en uppmärksammad händelse där skolans namn förekom i samband med dråpet på en taxichaufför utanför en fotbollsplan.) Inte heller min gymnastiklärares bön hjälpte hos rektorn. Min klassföreståndare var sista utvägen och när han mumlade något som jag inte uppfattade, tog jag det som ett »ja» och sprang till tåget. — På stationen väntade Törnsten, klubbens alltiallo Victor Setterberg och möjligen några åskådare. Matchen var jämn och det behövdes skiljehål. Törnstens utslag hamnade i en törnrosbuske men i ivern toppade jag min boll ut i ljungen varför Törnsten stod som segrare på 37:e hålet. Vi möttes i final även året därpå men jag fick vänta till 1913 i Falsterbo innan jag som 19-åring vann mitt första mästerskap. Det skulle Samtliga 14 deltagare i 1910 års SM uppställda för fotografen. Övre raden: Tommy Smith, Axel Brynolf, Gustaf Åsklund, J. Ågren, August Matsson, Axel Calvert, Erik Runfelt, Henry Baxter, Joseph Hislop. Undre raden: Gösta Dalman, Erik Schweder, Tor Törnsten (mästare), Lars Weibull och Viktor Setterberg. 68 bli några till genom åren .. . — Första gången jag spelade utanför Göteborg var om jag minns rätt i Falsterbo 1911. Jag tror det var den gången som jag och min bror fick en stor brödkaka av vår mamma med oss på resan för att minska våra matkostnader. En annan gång jag tävlade i Falsterbo hade jag 50 kr med mig när jag åkte, 5 kr kvar när jag kom hem — det var andra priser då.