Vad händer i framtiden? Hur kommer golfen att se
ut om ytterligare 75 år? Spelar vi på konstgräs? Har vi en enda omställbar klubba för alla slag? Slår vi drivar på 500 meter? Har vi en dator i vår luftkuddebil, där vi hål för hål rapporterar in vår score? Har vi rentav målsökande bollar? Vi — Bengt Lorichs och Anders Janson — försökte formulera frågor och ge svar på hurdan golf vi spelar år 2054. Våra barnbarns barnbarn vet om svaren var rimliga eller science-fiction. Försök själva att besvara frågorna, det är inte lätt. 1) Hur många golfare finns det? — Minst 100 miljoner, dvs fyra gånger så många som nu. Golfen slog igenom i öststaterna redan i slutet av 1900-talet och den har nu nått även Afrika och Arab-staterna på allvar. Sovjet har lika många golfare som USA och Kina är på väg mot den nivån. Stora golfparadis har byggts upp, bl a ett vid Röda Havet, som nu är det populäraste resmålet för svenska golfare. 2) Hur har ökningen varit i folktäta områden som Europa och USA? Kommer inte golfarna på konfliktkurs med kraven på att all odlingsbar mark måste användas för att producera mat? — Utvecklingen har stannat av något och tvingat fram en ny typ av golf: »Kortgolf». Den föddes omkring år 2010 för att göra banorna mindre utrymmeskrävande. »Kortgolf» har en speciell boll som går ca hälften så långt som den traditionella. I övrigt är »kortgolfen» likadan som traditionell golf, även om banorna är kortare och smalare. De flesta utövar båda grenarna. 3) Hur många spelar golf i Sverige? — Nära en kvarts miljon. 4) Hur många banor har vii Sverige? — Ca 250 långa banor, 100 »kortbanor» samt ett 25-tal par-3-banor. 5) Vem driver banorna? Gör klubbarna det som idag eller har kommunerna trätt in? — Alla banor ägs och drivs av kommunerna utom ett fåtal privata banor, som ägs av privatpersoner eller stora företag. 6) Var ligger banorna? Har de växande städerna tvingat dem långt ut från centrum? — »Snabbvägar» och närflyg (helikopter) kompenserar nackdelen med att avstånden i kilometer till banorna blivit större. Tre stora golfcentra har byggts upp i centrala Sverige: ett i södra Småland, ett i Askersundstrakten och ett i södra Dalarna. I varje finns 5— 6 18-hålsbanor samt ett par kortbanor. Dessutom driving-ranges och lokaler för inomhusträning. 7) Har vi följt det japanska mönstret med drivingranges i städerna? — Sådana finns i de flesta större städer liksom inomhusanläggningar av typ Tumba Golfcenter. Elektroniska apparater gör det möjligt att efterlikna naturliga förhållanden. Man slår mot jättestora filmdukar på vilka banorna projiceras 3-dimensionellt. Man ordnar speciella inomhustävlingar. Utvecklingen på detta område är bara i sin början. 8) Behöver dagens banor byggas om? Slår vi inte betydligt längre år 2054 än idag? 58 — Vi skulle kunna ha gjort det om inte världsgolfförbundet (bildat år 2000 av organisationerna R&A, USGA, samt amerikanska PGA och europeiska TPD) benhårt slagit vakt om golfen som den spelades på 1970-talet. Tekniskt sett finns bollar konstruerade för längder uppemot 500 m, men de är inte tillåtna. — Man har sedan några år gjort försök med ett större hål (18 cm i diameter mot 1900-talets 10,8 cm) för att reducera puttningens betydelse. Och för att råda bot på det långsamma spelet som dock har blivit ett mindre problem än tidigare eftersom alla noga följer golfvetts-principerna. Försöken har varit lovande och det är sannolikt att de större hålen slår igenom i både lång- och kortgolf. 9) Har ingenting hänt med banornas utseende? — Banarkitekturen är i allt väsentligt densamma som tidigare. Banorna har dock blivit svårare med smalare fairways, fler hinder och mindre greener. — Men på banskötselsidan har viktiga saker hänt. De flesta banor har sedan länge haft både uppvärmning och belysning på 5-6 hål inklusive drivingrange och övningsgreener. Det har väsentligt förlängt både speldagen och spelsäsongen. Konstgräset är ett viktigt komplement till det vanliga gräset, främst i norra delarna av landet. Många kortbanor, som företrädesvis är lagda på otjänlig mark, är byggda enbart av konstgräs. De vanliga gräsarterna har förbättrats och är nu så motståndskraftiga att alla besprutningar är överflödiga. — Vidare tar en bana bara tre månader att bygga. En ny biologisk teknik gör att man lätt kan påskynda växande hos gräs och träd. 10) Hur ser våra klubbor ut? — Enhetsklubborna kom i början av 2000-talet och har slagit igenom nästan helt. Ett set består av tre klubbor: en »träklubba» (gjord av metall), en järnklubba och en putter. Både trä- och järn-klubban har en enkel mekanism, som möjliggör inställning av klubbhuvudet till den »klubba» som önskas. På träklubban väljer man önskat läge från driver till träsjua, på järnklubban från järnetta till sandwedge. Elitspelarna har i regel ett par extra specialklubbor. Den gamla regeln om max 14 klubbor har ändrats till max 7 klubbor. 11) Bollarna? — Reglerna säger att utformningen måste vara lika på alla märken: Samma antal dimples och likadan kärna (helgjuten). Alla bollar tillverkas sedan nära 50 år tillbaka i en enda storlek — den amerikanska. Även »kortgolfbollarna», vars kärna begränsar slaglängden, tillverkas endast i den storleken. 12) Vad spelar vi för typ av golf, har slagspelet helt tagit kommandot? — Tvärtom fick matchspelet en renässans i slutet av 1900-talet, då man på USA-touren satsade på flera stora matchtävlingar och övriga golfvärlden strax tog efter. Men den stora nyheten är lagtävlingar. Både internationellt och nationellt finns kompletta seriesystem för alla kategorier: Elit, damer, familjer, oldboys, juniorer. Den största av alla tävlingar, som år 2020 passerade British Open i betydelse, är Nicklaus Cup, gol