SGF:s ordförande genom åren Tor Törnsten 1904— 19
23 Ivar Lignell 1924 —1927 Gustaf Göteborgs GK Göteborgs GK Falsterbo GK Stockholms GK Lidingö GK 1932-1938 Hagerman 1928-1931 1939-1941 Henry Lindberg Torsten Hèrnod Carl Fredrik Tranchell Falsterbo GK 1942-1945 Prins Bertil Assar Gabrielsson 1948-1949 Sune Malmström 1950-1961 Axel Fahleson 1962— 1963 Eric Adelswärd 1964 —1972 Gunnar Arenander Stockholms GK Göteborgs GK Stockholms GK Stockholms GK Åtvidabergs GK Lidingö GK 1946-1947 1973 — 1941 kunde så SGF anordna den första instruktörskursen för ungdom i Tylösand för 24 deltagare. Även de tre följande åren anordnades ungdomsläger i Tylösand. Under kriget fick också SGF på olika sätt engagera sig för att förse klubbarna med klubbor och bollar. I april 1945 var freden nära och SGF anordnade ett extra förbundsmöte i Göteborg för att blicka framåt. Gunnar Tisell presenterade ett förslag att styrelsen i fortsättningen inte skulle vara representantskap utan bestå av specialister med uppgift att vara ordförande i särskilda kommittéer. Den idén föll inte enbart i god jord och Tisell avgick därför som sekreterare. Ny ordförande efter C F Tranchell blev Prins Bertil och ny sekreterare Axel Fahleson. Den stora nyheten 1946 var att SGF kunde anställa en reseinstruktör med uppgift att resa runt bland de mindre klubbarna. 1948 hölls ett stormigt årsmöte med dragkamp Stockholm—Göteborg om var styrelsen skulle sitta. Resultatet blev att styrelsen efter 24 år åter hamnade i Göteborg med Assar Gabrielsson som ordförande och Anders Johnsson som sekreterare. Arbetsbördan för de förtroendevalda i styrelsen blev allt större och under 1949 började styrelsen spara pengar för att kunna anställa en sekreterare (3.731 kr blev resultatet det året). Året därpå kallade man till extra möte om bildande av ett separat »Golf-främjande» för att på den vägen kunna få pengar till ett kansli. Onödigt med en dubbelorganisation tyckte flera av klubbarna, då är det enklare med höjda årsavgifter. Detta klubbades också igenom och med ett slag höjdes avgiften från 1 procent av klubbarnas års- och spelavgifter till 4 procent. 30 Därmed fick SGF möjlighet att för första gången anställa personal. Den första blev Sören Hedin, som på deltid fungerade som sekreterare under -51. Från 50-talets början har SGF:s verksamhet hela tiden fått ökad omfattning. • Kraftig utveckling av det internationella utbytet. • Fler träningssammandragningar för olika kategorier av elitgolfare. • Fler mästerskapstävlingar. • Större satsning på ungdomsgolf. • Mer kvalificerad rådgivning till klubbarna, speciellt i ekonomiska frågor. • Mer rådgivning till klubbarna i banfrågor (1966 anställdes den förste bankonsulenten — Lars Tedrup). • Mer propaganda i olika media. • Nationella propagandatävlingar av typ Riksgolfdagen, Riksgolfen och Jubileumsgolfen. De förtroendevalda har fått sätta till allt mera av sin tid för att handha SGF-ärenden. Och när den tiden inte räckt till har SGF fått bygga ut sin kansliorganisation ytterligare så att den 1979 omfattar åtta fast anställda. Ändå har distriktsförbundens verksamhet utökats vilket avlastar SGF arbete. Historieskrivningen av det som hänt på 60- och 70talen får anstå till 100-årsjubileet. Helt klart är dock att SGF-kansliet mer och mer växt in i rollen som ett stort idrotts-förbund som hårt arbetar för en breddning av sporten och för en slagkraftigare elit. Ökningen av SGF:s omsättning säger en del om utvecklingen. Vid 50-årsjubileet 1954 var den knappt 40.000 kr, vid 75-årsjubileet 1979 är den (med Svensk Golf inräknad) 5 miljoner . . .