Svensk medverkan i EU-programmet Kreativa Europa 2
014–2020 1
Kreativa Europa 2014–2020 er i god tid. Det kan t
a lång tid att förstå struktur och administration i de stora samarbetsprojekten, men också ge stor utdelning i nytt kunnande, nya kontakter och ökat självförtroende. För aktörer som inte tidigare medverkat i projekt inom Kreativa Europa kan det vara fördelaktigt att börja som partner och att en annan organisation är projektledare. En annan synpunkt är att projekt vinner på generositet och lärande mellan parterna, där fokus och prioriteringar ligger på innehåll, utvecklingsarbete och att testa nya uppgifter. Kommunikation Kommunikation lyfts fram som en nyckel till bra samarbeten, med tydlig förankring av ansökan, projektmål och aktiviteter hos alla samarbetspartners. Projektsamarbeten vinner på att gå i linje med organisationens vision, mission och kärnvärden. Av svaren framgår också att stödsystem upplevs saknas för att kunna dra nytta av “gamla” projekt. Vissa önskar även ökad flexibilitet och förenkling av stöden inom Kreativa Europa. Några lyfter behovet av att hitta medfinansiering, något som inte ingår i deskens uppdrag, men som är en viktig aspekt för att fler ska kunna genomföra EU-samarbeten. Utmaningar Utmaningar som uppges är exempelvis kulturkrockar, där det kan finnas ett värde i att identifiera gemensamma grundvärderingar och diskutera synen på maktstrukturer. Det kan också vara viktigt att kritiskt granska ett projektförslag. Vissa idéer kan vara omöjliga att realisera även om frågeställningen verkar övertygande. Lärdomar Några lärdomar av Kreativa Europa-projekt är vikten av att tänka långsiktigt och att bygga strukturer som kan finnas kvar efter projektet. Framför allt beskrivs det som viktigt att tidigt besluta om projektet ska ta slut, eller fortsätta efter projektperioden. Ju långsiktigare ett projekt/verksamhet är, desto mer centralt är det med noggrann planering. Sammanfattningsvis beskrivs att projekt inom Kreativa Europa ger en unik möjlighet att delta i internationellt kultursamarbete och bygga nätverk med organisationer och institutioner i andra länder. Flera respondenter uppmuntrar andra att söka EU-stöd, där det kan vara lättare börja med mindre projekt och samla erfarenheter innan en organisation går in i stora samarbetsprojekt. En respondent skriver ”ge inte upp” och en annan ”våga – det är roligt och givande för en organisation att medverka i Kreativa Europa-projekt”. Resultat från delprogrammet MEDIA – Kreativa Europa MEDIA Enkäten för aktörer som deltagit i Kreativa Europa MEDIA skickades ut till 96 bolag och sammanlagt har 52 svar inkommit. Detta ger en svarsfrekvens på 54 procent vilket får anses vara bra i dessa sammanhang. Respondenter har i ett tidigt skede av enkäten fått ange vilken/vilka typer av stöd de mottagit för att på så sätt besvara specifika frågor gällande de för dem aktuella stödformerna. I redovisningen som följer ligger fokus på resultaten från enkäten men i vissa fall kan de komma att kompletteras med externa uppgifter. Frågorna och svaren ska vara övergripande för hela programperioden 2014–2020. Dock ska det tydliggöras att bland respondenterna finns en stor variation av stödmottagare: De som har pågående stöd – och därför inte har en fullständig överblick av vad stödet gett bolaget/projektet – och bolag med avslutade stöd, som därför kan ge mer fullständiga svar. Detta återspeglas också i svaren. För att ge en överblick: 131/164