Arrangörer 1
Arrangörer Samverkan Vid de intervjuer vi genomfö
rt framkommer att arrangörerna har många olika typer av samarbeten som ser olika ut, till exempel mellan ideella arrangörer och kulturinstitutioner och mellan arrangörer och kommuner och regioner. En samarbetspart som återkommer inom alla områden är också studieförbunden. Flera av de vi träffat lyfter vikten av att ha en stabil organisation för att kunna utveckla och fördjupa samarbeten och att samarbeten ska bygga på ett ömsesidigt intresse. Vi får en bild av att samarbeten ibland drivs på av en part som har specifika uppdrag att samverka, samtidigt som den tilltänkta samarbetspartnern inte har samma uppdrag, och ibland inte heller resurser att kunna samarbeta på ett bra sätt. Bedömningar Skilda organisatoriska och ekonomiska förutsättningar Utifrån de underlag vi tagit del av bedömer vi att det finns grundläggande strukturella skillnader inom arrangörsledet. Förutsättningarna att kunna organisera sig inom civilsamhället är goda i alla kommuntyper. Däremot verkar det finnas bättre möjligheter till en mer ekonomisk omfattande verksamhet i blandade kommuner och i storstadskommuner. Skillnader finns dock mellan enskilda kommuner och det verkar också kunna variera mellan konstområden. Förutsättningarna för privata arrangörer att organisera sig bedömer vi i högre grad särskilja sig både mellan olika kommuntyper och inom olika konstområden. Arrangörers roll för ett tillgängligt kulturutbud Kulturrådets bedömning är att arrangörsledet har haft och fortsatt kommer att ha en viktig roll för den tillgängligheten till professionell kultur. Samtidigt finns det idag skillnader i arrangörernas organisering. Detta påverkar vilken tillgänglighet som finns till olika typer av konst och kultur. Inom storstadskommuner finns den största tillgången till olika typer av professionell kultur. Där finns den största andelen regionala och nationella kulturinstitutioner, där finns de privata arrangörerna och där finns också arrangörer inom civilsamhället. Inom andra kommuntyper, särskilt landsbygdskommuner, får arrangörer inom civilsamhället en mer grundläggande roll för tillgängligheten till all kultur. Vår bedömning är att dessa arrangörer också kan bli föremål för högt ställda förväntningar. Samtidigt ser vi att deras ekonomiska förutsättningar generellt sett inte verkar följa förväntningarna. Arrangörers roll för delaktighet Vår bedömning är att arrangörernas verksamhet bidrar till ökad delaktighet i kulturlivet. En grund för att öka delaktigheten handlar om att göra olika evenemang tillgängliga för så många som möjligt, genom att synliggöra utbudet och att verka i tillgängliga lokaler och miljöer. En annan aspekt av delaktighet handlar om arrangörernas organisering. Att arrangörsledet i så hög grad är organiserat i allmännyttiga ideella föreningar. Detta gör att verksamheten är öppen för alla att kunna engagera sig i och att beslut som påverkar det lokala kulturlivet decentraliseras. Arrangörers roll för konstnärernas arbetsmarknad De organisationer vi har intervjuat samlar ett stort antal arrangörer, och vi bedömer att det finns god kunskap om vilka avtal, tariffer, rekommendationer och regleringar kopplat till ersättningar som är aktuella inom de olika konstområdena. Samtidigt bedömer vi att det kvarstår utmaningar för en del arrangörer med mindre administrativa resurser, bland annat kopplat till att tolka avtal och tariffer och upprätta skriftliga avtal. Arrangörerna själva pekar bland annat på hur en ökad långsiktighet och framförhållning för deras verksamheter kan stärka och utveckla deras roll som uppdragsgivare. 10/72