Arrangörer 1
Arrangörer rade turnéutbudet finns alltså inte al
ltid förutsättningarna för detta. Det ska tilläggas att det subventionerade utbudet ser olika ut mellan regioner och inriktar sig också ibland på olika musikaliska genrer. Modellen med subventionerat utbud kan också bli en pedagogisk utmaning att hantera kopplat till vilka förväntningar arrangörerna har på vad det kan kosta att anlita musiker och musikgrupper. Statliga bidrag Flera av de organisationer vi träffat ingår i eller representerar den del av arrangörsledet som har statliga bidrag. Bidragen är olika organiserade mellan konstområden och för en del arrangörstrukturer finns det inte direkta statliga bidrag att söka. En del arrangörstrukturer – exempelvis lokala riksteaterföreningar, konstföreningar och lokalhållande föreningar – har vissa statliga subventioner genom nationell organisering men kan inte själva söka statliga verksamhetsbidrag. När det kommer till de statliga bidragen lyfts många av de generella frågor för bidrag som vi presenterat ovan. Ett resonemang som vi uppfattat inom musikområdet är kopplat till styrningen av de statliga bidragen. Det handlar om bidragens syfte att främja konstnärlig förnyelse. Från Svensk Live finns en oro för att denna utgångspunkt kan verka utestängande och att begreppet och bilden av konstnärlig förnyelse tillskrivs och cementeras till vissa musikaliska genrer eller traditioner. Samtidigt finns en besvikelse från andra delar av arrangörsledet inom MAIS kopplat till att konstnärlig förnyelse i liten grad bedömdes påverka arrangörernas bidragsfinansiering, där de som i ökad grad försökte utveckla verksamheten för att stärka den konstnärliga förnyelsen inte fick en positiv utveckling kopplad till det statliga bidraget. Vi kan konstatera en skillnad kopplad till hur bidragen är utformade och fungerar inom olika områden. Oavsett vad de statliga bidragen kallas, eller vem som fördelar dem, är kontinuiteten och förutsägbarheten något som delvis finns men som enligt de intervjuade är viktig att bibehålla, stärka och utveckla. Biljett- och entréintäkter Biljett- och entréintäkter är för många arrangörer en viktig del av finansieringen. Detta framgår inte minst kopplat till de intäktsbortfall som arrangörer råkat ut för under covid-19-pandemin. Det är viktigt att poängtera att det finns skillnader mellan olika typer av arrangörer och i vilken grad de har möjlighet att använda sig av biljett- och entréintäkter för att finansiera sin verksamhet. Det kan delvis handla om arrangörsverksamhetens utgångspunkt – att det för en del arrangörer är centralt med låga biljettpriser för att möjliggöra en tillgång även för personer som inte annars ekonomiskt kan prioritera att ta del av verksamheten. Biljett- och entréintäkter kan också påverkas av publikens förväntningar, vilket bland annat Sveriges Konstföreningar lyfte. Bland deras medlemmar konstateras att det i många fall förväntas att utställningsverksamheten ska var avgiftsfri för publiken. De påpekar också att ett sådant arbetssätt kan möjliggöra för fler att ta del av konsten. Svenska Galleriförbundet, som samlar de kommersiella gallerierna, har som utgångspunkt för medlemskapet att utställningsdelen i verksamheten ska vara gratis för besökaren. Det finns flera exempel på arrangörer inom bild- och formområdet som delvis finansierar verksamheten med entréintäkter – oftast större privata arrangörer men också de nationella museerna för vissa delar i deras utställningsverksamhet. Det är alltså inte en konstområdesspecifik förutsättning utan det hela relaterar snarare till verksamhetsmässiga utgångspunkter, arbetssätt och strukturer vad gäller utställningsverksamheten. Det är inte heller unikt för detta bild- och formområdet. Riksförbundet Biograferna lyfter att en central utgångspunkt för deras medlemmar är att hitta en kommersiell finansieringsdel för sina biografverksamheter, oavsett organisering och plats. MAIS 49/72