Arrangörer 1
Arrangörer Det civila samhället (civilsamhället):
Begreppet det civila samhället används i rapporten i betydelsen av en arena, skild från staten marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Inom det civila samhället verkar bland annat ideella föreningar, stiftelser och registrerade trossamfund, men även nätverk, tillfälliga sammanslutningar och andra aktörer.4 Utgångspunkter för samhällets insatser till arrangörsledet För att få en ökad förståelse för samhällets utformning av stöd till arrangörsledet är det viktigt att känna till de kulturpolitiska utgångspunkter som ligger till grund för dessa. Vi har nedan samlat tre centrala kulturpolitiska utgångspunkter under rubrikerna Ett tillgängligt, kvalitativt och mångsidigt utbud, En arbetsmarknad för yrkesverksamma konstnärer och En decentralisering av kulturlivet. Arrangörers roll och funktion beskrivs ibland också inom andra politikområden. I den Parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd konstateras: ”Det finns många exempel på lokala idrottsföreningar, kulturföreningar, hembygdsföreningar, natur- och friluftsföreningar med flera som stärker en bygds identitet och ökar ortens attraktionskraft för de som bor och bedriver verksamhet där, men också för besökare och inflyttare”. Det beskrivs också att föreningslivet bidrar till extra ordinära insatser utöver sin huvudsakliga verksamhet, till exempel ”festivaler och andra arrangemang som sätter orten på kartan och lockar besökare”.5 Förhållandet mellan kulturlivet och attraktivitet används ibland också kopplat till stadsutveckling. I Stockholms stads rapport Flera platser i staden för live- och kulturscener beskrivs bland annat följande: ”I Stockholm finns tydliga tendenser på en utveckling där centrala platser i staden går från att vara bakgator och ganska eftersatta områden till att bli omtyckta, inte sällan av kulturverksamheter som i ett första skede hittar billiga och enkla lokaler. Ofta banar kulturverksamheter på så sätt vägen för andra etableringar, till exempel caféer, restauranger, mindre företag och fler bostäder. Nya investeringar skapar på så sätt stadsmiljöer som attraherar fler och därigenom ökar oftast lokalkostnaderna.”6 Arrangörers nytta för samhället har också ibland, inte minst sedan början av 2000-talet, kopplats till ett näringsperspektiv. I Kulturdepartementets skrivelse Vissa statliga insatser på musikområdet konstateras bland annat att ”Musiken är viktig ur många andra perspektiv än den konstnärliga upplevelsen, t.ex. är musiken även en viktig och växande näringsgren.”7 Ett tillgängligt, kvalitativt och mångsidigt utbud Redan innan de första kulturpolitiska målen formulerades fanns en tydlig ingång för statens kulturpolitiska insatser som handlade om att möjliggöra en spridning av ett kvalitativt och mångsidigt 4. Definition hämtad från propositionen En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55). 5. SOU 2017:1. För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd, s. 211–212. 6. Stockholm stad, kulturförvaltningen, kulturstrategiska staben, Flera platser i staden för live- och kulturscener, dnr 6. 1/1320/2019, s. 27. 7. Ds 2021:11. Vissa statliga insatser på musikområdet, s. 8. 17/72