Arrangörer 1
Arrangörer Bedömningar Skilda organisatoriska och
ekonomiska förutsättningar Utifrån de underlag vi tagit del av bedömer vi att det finns grundläggande strukturella skillnader inom arrangörsledet. Förutsättningarna att kunna organisera sig inom civilsamhället är goda i alla kommuntyper. Däremot verkar det finnas bättre möjligheter till en mer ekonomisk omfattande verksamhet i blandade kommuner och i storstadskommuner. Skillnader finns dock mellan enskilda kommuner och det verkar också kunna variera mellan konstområden. Förutsättningarna för privata arrangörer att organisera sig bedömer vi i högre grad särskilja sig både mellan olika kommuntyper och inom olika konstområden. Olika förutsättningar för verksamhet i olika kommuntyper Av Kulturrådets och Svenska filminstitutets fördelning av krisstöd ser vi att arrangörer som verkar i företag eller som enskilda näringsidkare (inom privat sektor) i större omfattning är koncentrerade till storstadskommuner. Om vi skärskådar dessa arrangörer utifrån olika konstområden kan vi se att detta gäller för alla områden utom för ett, filmområdet. Här motsvarar privata arrangörer i storstadskommuner den minsta andelen. Detta beror dock till stor del på att det inom storstadskommuner finns större privata arrangörer som äger flera salonger medan det i andra kommuntyper finns fler aktörer som äger färre salonger. Till antalet är arrangörer inom civilsamhället flest bland de som beviljats krisstöd under 2020. Deras organisering fördelar sig något jämnare mellan olika kommuntyper än det vi ser bland de privata arrangörerna. Störst andel fanns i blandade kommuner följt av landsbygdskommuner. Detta gäller samtliga områden, förutom filmområdet och scenkonstområdet. Filmområdet har en större andel arrangörer inom civilsamhället i landsbygdskommuner. Scenkonstområdet har en marginellt större andel i storstadskommuner. Offentliga kulturinstitutioner finns inte representerade i de krisstöd som vi sammanställt uppgifter från. Däremot vet vi till stor del hur dessa är organiserade. De är koncentrerade till storstadskommuner, i alla fall om vi studerar nationella och regionala kulturinstitutioner. Det är dock svårt att dra några slutsatser utifrån uppgifterna om kommunala konsthallar, kulturhus och konserthus. Vi vet helt enkelt inte när kommuner själva bedriver arrangörsverksamhet i dessa. De uppgifter som finns i databasen Kolada om kommunala konsthallar och kulturhus visar dock att en högre andel storstadskommuner än blandade kommuner har konsthallar och kulturhus. Blandade kommuner har i sin tur en högre andel än landsbygdskommuner. Skilda ekonomiska förutsättningar I den del av krisstödet som fördelades av Kulturrådet har vi också kunnat sammanställa arrangörers ekonomiska omsättning. Detta gäller för arrangörer inom bild och form, musik och scenkonst. Studerar vi arrangörernas omsättning ser vi att både arrangörer inom civilsamhället och i övrig organisering (privata arrangörer) har högst omsättning i storstadskommuner. Men vi ser också stora skillnader mellan dessa. Privata arrangörer har en genomsnittlig ekonomisk omsättning som är betydligt högre än för arrangörer inom civilsamhället. Störst skillnader i omsättning finns i storstadskommuner, följt av blandade kommuner. I landsbygdskommuner är skillnader mellan privata arrangörer och arrangörer i civilsamhället som minst, men det är fortfarande en väsentlig skillnad i omsättning som i genomsnitt uppgår till 4 miljoner kronor. 61/72