Arrangörer 1
Arrangörer De självorganiserade konstverksamheter
som är medlemmar i nätverket Den kollektiva hjärnan arbetar i stor utsträckning på platser som inte är anpassade för produktion och utställningar utan som från början är avsedda för annan verksamhet, men de försöker hitta medel för att skapa bra arbetsförhållanden på platserna och hitta en stabilitet i verksamheterna och platserna i sig har trots allt möjliggjort själva verksamheten. Vissa arrangörer äger eller ansvarar för sina egna lokaler; flera av dessa återfinns hos medlemmarna i Folkets Hus och Parker, Bygdegårdarnas riksförbund och Våra Gårdar men även hos andra aktörer. Detta kräver en bred kompetens om inte minst fastighets-, teknik-, flödes- och säkerhetsfrågor. Arrangören får i de fallen dubbla roller – dels att hålla lokalen och tekniken i ett fungerande skick, dels att fylla lokalen med verksamhet. Folkets Hus och Parker, Bygdegårdarnas riksförbund och Våra Gårdar menar att grundförutsättningarna för det ideella engagemanget i de fallen är att lokalerna fungerar – när de gör det då finns det tid för att arbeta med arrangemang. De jämför det med när offentliga institutioner upplåter sina lokaler till arrangörer, där dessa processer redan finns på plats. De mindre enskilda biografer som verkar vid sidan av biografkedjorna kan i vissa fall äga sina lokaler. Vanligt är dock att de hyr eller får tillgång till lokaler via en kommun. Vid intervjun med Riksföreningen Biograferna framkommer att kommunala lokalsubventioner är vanliga men spridda till form och omfattning. Föreningen menar att mindre kommuner kan gå in med stöd men att det till exempel sker genom att en biograf byggs in i ett kulturhus. Privata aktörer får inte kommunala bidrag men kan till exempel hyra lokaler i andra hand på ett kommunalt hyreskontrakt. Den digitala omställningen av biografverksamheten har dessutom inneburit ökade kostnader för lokaler och teknik. De upplever även en ökad konkurrens genom att allt fler filmer blir tillgängliga för publik via strömning. Biografen som ett identitetsskapande rum blir därmed allt viktigare genom att till exempel kunna erbjuda komfort vid visningen och ge förutsättningar för kringarrangemang i form av samtal om film. Arbetskraft Den här delen av rapporten bygger i första hand på intervjuer med företrädare för arrangörsledet, främst företrädare för icke offentligt ägda arrangörsverksamheter. Företrädarna har haft möjlighet att ge en bild av hur tillgången till och behovet av nödvändig ideell och avlönad arbetskraft för att genomföra evenemang, det vill säga inte i första hand för att engagera konstnärer, ser ut i medlemmarnas organisationer. Vid samtliga intervjuer lyfts behovet av långsiktighet och kontinuitet i verksamheterna som nödvändigt för att arrangörsledet ska kunna agera på ett professionellt sätt, oavsett om verksamheterna drivs med anställd eller ideell arbetskraft. Bristen på långsiktighet är på många sätt kopplad till en brist på resurser och påverkar även möjligheten att såväl anställa som engagera relevanta aktörer för att genomföra ett konstnärligt arrangemang. Kontaktnätet, som är en av medlemmarna i MAIS, lyfter särskilt att de arrangörer som har en trygghet och kontinuitet i verksamheten har lättare att engagera ideell arbetskraft. En stor del av arrangörsledet verkar utanför de offentliga kulturinstitutionerna och drivs med ideell arbetskraft, och engagemanget för att bedriva verksamheterna ligger ofta på ett fåtal personer som behöver besitta en rad olika kunskaper och kompetens i att arrangera ett konstnärligt evenemang. Det innebär i sin tur att det finns en uppenbar sårbarhet i verksamheterna. Samtidigt lyfts i intervjuerna att alla ideella arrangörer inte alltid vill ha anställda, eftersom verksamheterna i flera fall bygger på ett engagemang och en verksamhetsidé som initiativtagarna 56/72