Arrangörer 1
Arrangörer En annan struktur av statliga bidrag s
om delvis går till arrangörsverksamhet är folkbildningsanslaget. Enligt en rapport som Folkbildningsrådet tog fram 201450 engagerade studieförbunden drygt 1 315 000 medverkande, varav 529 000 (40 procent) utgjordes av professionella konstnärer i sina publika kulturprogram 2012. Studieförbundens största kulturområde där de engagerar professionella konstnärer är musik och sång. Avtal, tariffer och överenskommelser Kopplat till arrangörens arbete med att anordna kulturevenemang finns, något förenklat, två typer av ersättningar som utgår till konstnärer. Dels handlar det om att arrangören ska betala upphovsrättsersättning för framförande eller nyttjande av ett konstverk; det kan till exempel handla om stimavgifter, rättighetskostnader för offentlig filmvisning eller utställningsersättning för visning av verk i upphovsmannens ägo. Dels handlar det om att ersätta de konstnärliga yrkesgrupper som medverkar vid eller i förberedelsen inför evenemanget, till exempel musikern, bildkonstnären eller skådespelaren. Upphovsrättsliga ersättningar och ersättningar för att nyttja konstnärliga verk regleras oftast av tariffer eller förutbestämda ersättningsnivåer, men ibland kan det även innefatta förhandlingssituationer. Inte sällan så administreras dessa typer av avgifter eller avtal av upphovsrättsorganisationer, distributörer eller förlag. När det kommer till konstnärers medverkan vid kulturevenemang regleras dessa på olika sätt mellan uppdragsformer och mellan konstområden. Vid anställning regleras grundförutsättningarna i de flesta fall i kollektivavtal. För den form av uppdrag som vi ser är vanligt förekommande inom arrangörsledet, det vill säga köp av tjänster av andra juridiska personer eller enskilda näringsidkare, finns i flera fall rekommendationer för miniminivåer som bidrar till att utveckla en form av praxis för ersättningsnivåer, oftast utformad för ett särskilt konstområde. Kunskapen om, och möjligheten att ge, skälig ersättning till de som medverkar vid evenemanget kan variera. Det kan också vara svårt för arrangören att veta vilken ersättning som till sist hamnar hos den medverkande konstnären. Detta är fallet särskilt när arrangören köper ett offentligt subventionerat utbud eller där mellanhänder är inblandade som avtalspart, till exempel när ett produktionsbolag säljer en produktion till arrangören och ansvarar för vilken ersättning som betalas ut till de medverkande konstnärerna. Avtalen med arrangören kan vara muntliga eller skriftliga. Förekomsten av muntliga avtal, och avtal som utformas i form av konversationer i sms eller mejl är vanligt inom flera områden. I samband med covid-19-pandemins krisstöd till konstnärer som Konstnärsnämnden ansvarat för har det till exempel visat sig att uppdrag och överenskommelser har varit utformade på sådant sätt att de varit svåra att styrka med en bilaga till ansökan om krisstipendier.51 Inom bild-, form- och konsthantverkområdet upplever vi att företrädare för arrangörsledet menar att det finns en tydlighet i vad som gäller. MU-avtalet (avtalet om upphovsmäns rätt till ersättning vid visning av verk samt medverkan vid utställning) är bindande för statliga verksamheter och fungerar som vägledande för andra, icke statliga, arrangörer. Nätverket Den kollektiva hjärnan påpekade dock att avtalsområden kan vara svårare att förhålla sig till för konstnärer som arbetar kollektivt och interdisciplinärt, eftersom ersättningsmodellerna är inriktade på den enskilda konstnären och det enskilda konstområdet. 50. Harding, T., Håkansson, P. och Tannå, S. Kulturprogrammens betydelse för kulturutövare, utvärdering 3 av studieförbundens kulturprogram, Folkbildningsrådet, 2014, s. 4. 51. Konstnärsnämnden 2020. Konstnärernas ekonomiska villkor under pandemin – uppföljning och kunskapsunderlag för fortsatt utveckling av stödåtgärder, s. 21. 52/72