Arrangörer 1
Arrangörer ler som finns tillgängliga, och bland
de offentliga strukturerna lyfts bland annat folkbibliotekens väl spridda organisering fram. Myndigheten för kulturanalys konstaterar att de regionala och nationella kulturinstitutionerna är mer centrerade till storstadskommuner, men att de också bedriver turnerande verksamhet i andras lokaler i kommunerna. De föreningsdrivna samlingslokalerna, som ägs av medlemmar Folkets Hus och Parker, Bygdegårdarnas riksförbund och Våra Gårdar, bidrar med en spridd tillgång till lokaler och verkar själva i flera fall som arrangörer. Rapporten konstaterar också att biografsalonger har en stor spridning i landets kommuner och att det inom kulturarvsrelaterade verksamheter i bland annat, hembygdsföreningar och arbetslivsmuseer huserar olika kulturevenemang. En annan verksamhet som återfinns i samtliga kommuner är studieförbunden som bland annat arrangerar scenkonst, litteratur, utställningar och föreläsningar. Även folkhögskolorna står värd för kulturevenemang som riktar sig till allmänheten. Svenska kyrkan och övriga religiösa samfund har egna lokaler runtom i landet som de använder för egna kulturarrangemang eller samarbeten, ofta med studieförbunden. De upplåter även lokalerna för kulturarrangemang i annan regi. I rapporten Kulturens geografi sammanställdes ingen översiktlig statistik över utbredningen av föreningsdriven kulturverksamhet samt utbredningen av det fria och kommersiella kulturlivet. I de intervjuer vi genomfört framkommer dock att dessa aktörer i vissa fall äger sina lokaler och scener men till stor del hyr eller verkar i lokaler genom regionala och kommunala bidrag som ibland ges i form av hyressubventioner. De kan också hyra lokaler i kommunägda hyresbolag, bostadsrättsföreningar eller arrangera verksamhet i restauranglokaler, industrilokaler, på offentliga utomhusytor samt turnera och gästspela hos institutionerna. En annan infrastruktur av lokaler som inte är helt lätt att få en heltäckande bild över är kommunala kultur- och konserthus samt konsthallar. Men, som vi noterar i avsnittet om arrangörers geografiska förutsättningar finns det uppgifter om att det finns kulturhus i 95 kommuner. Dessa kulturhus är dock inte alltid i kommunens ägo, vissa ägs av föreningar eller privata aktörer. 52 Förutsättningar att arrangera i ändamålsmässiga lokaler Varje konstområde har olika behov och förutsättningar av ändamålsmässiga lokaler och teknik, samtidigt som tillgången till ändamålsmässiga lokaler och teknik varierar runt om i landet. Frågan berör en mängd intressenter – allt från arrangörer, konstnärer och publik till kommunala hyresbolag, privata fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och grannar. Lokaler för kultur förknippas ofta med offentligt finansierade institutioner, till exempel bibliotek, museer, konsthallar, teatrar samt konsert- och kulturhus. Byggnaderna som rymmer dessa institutioner är i hög utsträckning arkitektoniskt och teknisk utformade för att fungera på ett ändamålsenligt sätt för de konstformer de är avsedda för. Men för arrangör- och producentled som verkar utanför de offentliga finansierade institutionerna är förutsättningarna att verka i ändamålsenliga lokaler med tillgång till teknik som är anpassad för de olika konstformerna inte lika självklara. Vid intervjuer med företrädare för scenkonstområdet framkom att det saknas anpassade spelplatser, till viss del för fria teatergrupper men främst för dans- och cirkusaktörer, som kontinuerligt kan erbjudas dessa konstformer i landet. Även Stockholms stad har konstaterat att de befintliga 52. Sveriges Kommuner och Landsting, 2019. Framtidens kulturlokaler, s. 7. 54/72