Arrangörer 1
Arrangörer Totala intäkter I underlaget från Kult
urrådets bidragsgivning kan vi se att arrangörer inom fri scenkonst har högst genomsnittliga intäkter med 3 632 tkr, följt av utställningsarrangörer med 2 935 tkr och musikarrangörer med 1 631 tkr, se tabell 3 nedan. Inom litteraturområdet kan vi endast se totala intäkter kopplat till projekts genomförande, genomsnittet för totala projektintäkter för arrangörer av litterära evenemang är 368 tkr. Skillnaderna mellan de totala intäkterna för arrangörer inom olika bidragstyper kan bero på en mängd olika faktorer, där något som kan påverka är hur verksamheterna är organiserade och vilka kostnader som behövs täckas med intäkter för att man ska kunna bedriva verksamheten. En del av verksamheterna är inte bara arrangörer utan också producenter. Till exempel kan en fri teatergrupp ha intäkter såväl från turnéverksamhet som för egenproducerade arrangemang. När det kommer till musikarrangörernas genomsnittliga totala intäkter kan vi se att det finns skillnader mellan arrangörer i storstadskommuner och de två övriga kommungrupperna, där storstadskommuner har nära 3 miljoner kronor mer i genomsnittliga intäkter. Tabell 3. Antal redovisande bidragsmottagare och genomsnittliga totala intäkter per bidragstyp och kommuntyp (tkr) Bidragsmottagare (antal) Musikarrangörer (239 st) Utställningsarrangörer (26 st) Fri scenkonst (40 st) Litterära evenemang (64 st) Blandade kommuner 799 tkr (129 st) - - - Landsbygdskommuner 789 tkr (45 st) - - - Storstadskommuner 3 865 tkr (65 st) - - - Samtliga aktörer 1 631 tkr 2 935 tkr 3 632 tkr 368 tkr Skillnader i intäkter mellan arrangörsverksamheter Det finns både skillnader och likheter i hur andelen av olika typer av intäkter fördelar sig mellan arrangörsverksamheterna inom de olika bidragstyperna. En skillnad vi kan se är hur stor andel av finansieringen som består av offentliga bidragsmedel, se tabell 4 nedan. Scenkonstarrangörers och utställningsarrangörernas finansiering består till drygt 60 procent av offentliga bidrag från kommun, region eller stat. De litterära projekten har en offentlig finansiering på drygt 50 procent. Musikarrangörer med verksamhetsbidrag har minst andel finansiering från offentliga bidrag – cirka 30 procent. Kommunerna står för i genomsnitt mellan 13 och 28 procent av arrangörernas totala intäkter, regionerna för mellan 5 och 14 procent och staten för mellan 11 och 30 procent av de totala intäkterna. Skillnaderna i andelen offentlig finansiering kan bero på flera olika faktorer. De kan till exempel bero på vilka prioriteringar som gjorts vid fördelningen av bidragen, till exempel att mer bidragsmedel prioriteras till färre aktörer inom ett visst område. De kan också vara kopplade till arrangörernas olika arbetssätt och skilda förutsättningar för annan finansiering. Vi kan till exempel se stora skillnader i vilka andelar av intäkterna som kan härledas till biljett- respektive entréintäkter. EU-finansiering ingår endast i mycket liten omfattning i arrangörernas finansieringsmodell och endast inom scenkonst och litterära evenemang. EU-finansiering är något som rimligtvis också bör fluktuera väldigt mellan olika år och perioder, varför detta inte kan sägas ge en generell bild av omfattningen av arrangörernas deltagande i EU-projekt. Posten övriga bidrag kan bland annat innefatta bidrag från stiftelser, som till exempel Postkodsstif42/72