Arrangörer 1
Arrangörer Vi menar att behovet av statliga bidra
g till sådana typer av organisationer är centralt. Insatserna är och bör vara inriktade på organisationer som samlar arrangörer inom civilsamhället. Utgångspunkterna för Kulturrådets bidragsgivning kan något förenklat sägas vara inriktade på att möjliggöra samordnade insatser som ökar kulturens tillgänglighet genom att dessa organisationer bland annat administrerar utbildning, samordning eller subventioner riktade till de lokala föreningarnas verksamhet. En annan roll som dessa organisationer fyller, men som kanske inte återspeglats i bedömningsgrunderna för Kulturrådets olika bidrag, är deras roll som röstbärare och företrädare gentemot bland annat staten. Även inom Kulturrådets bidragsgivning till dessa organisationer finns det skillnader mellan konstområden – både när det gäller vilka insatser bidrag lämnas för och kopplingen till prioriteringsgrunder. Vår bedömning är att det finns behov av att se över bidragsgivningen och utveckla riktlinjerna för dessa bidrag. Kulturrådet bör i ett sådant arbete se över hur dessa insatser på bästa sätt möjliggör ett stöd för arrangörer inom civilsamhället. Behov av att utveckla kunskapsöverföring om offentliga insatser I arbetet med att följa och kartlägga arrangörers förutsättningar bekräftas bilden av kommunernas centrala roll för arrangörsledets förutsättningar och kulturlivets spridning. Vi ser också att det finns stora variationer i hur kommunerna organiserar de kulturpolitiska frågorna. Den aggregerade nivån av kommuntyper som vi använt oss av, landsbygdskommuner, blandade kommuner och storstadskommuner, kan ge oss en kunskap om hur förutsättningarna skiljer sig åt. Samtidigt kan det finnas stora skillnader mellan enskilda kommuner inom dessa kommuntyper. Det kan finnas andra skillnader eller grupperingar inom dessa kommungrupper som är viktiga fördjupa kunskapen kring. Bland annat ser vi i vissa analyser att avståndet till residensstäder och dess roll för kringliggande kommuner kan vara en sådan. Regionernas bidragsgivning till arrangörer i civilsamhället verkar i vissa län ta sikte på att stärka en tillgång utanför residensstäder och storstadskommuner. För arrangörer med statliga bidrag ser vi att arrangörer i landsbygdskommuner är de med högst andel regionala bidrag i sin finansiering. Bilden av ett sådant fokus för bidragen till det fria kulturlivet inom vissa regioner bekräftas också vid våra intervjuer. Regionernas roll som bidragsgivare varierar dock mellan de olika regionerna och kan se mycket olika ut. Statens insatser till arrangörsledet varierar i mellan olika konstområden. Inom vissa områden finns det verksamhetsbidrag för lokala arrangörer, inom andra områden inte. Staten finansierar också olika typer av insatser som indirekt avser att stödja arrangörer, även dessa skiljer sig åt mellan konstområden. Det finns sammantaget ganska stora skillnader kring den samlade kulturpolitiska organisering som bidrar till arrangörernas förutsättningar. Det kan vara svårt att överblicka både arbetssätt och utmaningar i detta arbete. Kulturrådet bedömer att det finns behov av att stärka kunskapsöverföringen om och mellan det kommunala, statliga och regionala kulturpolitiska arbetet. Inte minst i relation till de insatser som riktar sig till det fria kulturlivet och kring kommunernas erfarenheter och arbete med konsthallar och kultur- och konserthus. 68/72