Arrangörer 1
Arrangörer roll för arrangörerna, respondenterna
lyfte att kommunernas, så väl som regionernas, bidragsgivning och stödinsatser varierar. Uppdragsgivare till konstnärer Arrangörsledet är organiserat av många olika organisationer som anlitar ett stort antal konstnärer kopplat till medverkan i olika typer av evenemang. De anställer sällan konstnärerna, utan ersättningen betalas ut genom att konstnären, eller konstnärsgruppen, fakturerar arrangören. Om vi bara studerar de bidrag som Kulturrådet årligen fördelar till arrangörer kan vi se att relativt små organisationer, med ett litet antal anställda, inom civilsamhället står för ett relativt stort antal mindre uppdrag för konstnärer. Kopplat till olika konstområden finns det olika avtal och tariffer som reglerar eller anger rekommendationer för ersättning, oftast kopplat till miniminivåer. Vi ser generellt att det finnas en god kännedom om dessa. Vi har också fått en bild av att de är tydliga och användbara för arrangören. Däremot menar en del organisationer vi intervjuat att det kan vara svårt för arrangörer att veta vilken ersättning som den enskilde konstnären i slutändan får – detta bland annat kopplat till att arrangörer ingår avtal med olika mellanhänder, bland annat producenter, som i sin tur ersätter de medverkande konstnärerna. Lokaler och teknik Inom olika konstområden finns olika behov av lokaler och teknik. Inom scenkonstområdet finns bland annat frågor om anpassade spelplatser för vissa uttryck, så som dans och cirkus. Inom storstäderna råder stor konkurrens om lokaler, vilket bland annat leder till höga lokalkostnader. Inom musikområdet lyftes ett behov av att fortsätta analysera livemusikens förutsättningar i storstäder. Bland några av de arrangörer vi träffat får vi en bild av att kommunernas lokalstöd till arrangörer håller på att förändras, att tillgången till kulturlokaler blir allt dyrare. En del arrangörer äger och driver egna lokaler eller anläggningar, det lyfts vid intervjuerna att de kan vara svårt att hitta en balans mellan att kunna verka som arrangör och ansvara för fastighets- och driftsfrågor. Arbetskraft och kompetensutveckling För att kunna bedriva arrangörsverksamheten behövs, förutom den konstnärliga medverkan, också en organisering av arbetskraft för arrangörens specifika arbete och roll. Inom civilsamhället finns både ideell och avlönad arbetskraft bland arrangörerna. En del arrangörer har som utgångspunkt att arbeta med ideell arbetskraft för de arrangörsrelaterade arbetsmomenten, andra har en modell med ideell arbetskraft på grund av att de inte har möjlighet att anställa personal. Vid samtliga intervjuer inom ramen för kartläggningen lyftes behovet av långsiktighet och kontinuitet i verksamheterna som nödvändigt för att arrangörsledet ska kunna agera på en ökad professionalisering, oavsett om verksamheterna drivs med anställd eller ideell arbetskraft. Bristen på långsiktighet hänger på många sätt ihop med en brist på förutsägbarhet kopplat till verksamhetens finansiering och påverkar även möjligheten att anställa såväl som att engagera konstnärer för evenemang. Det finns flera olika kompetenser som en arrangör behöver i sin verksamhet. För många roller finns olika typer av eftergymnasiala utbildningar, bland annat för producenter, curators, marknadsförare och viss scenteknikutbildning. För den ideella arbetskraften organiserar de olika medlemsförbunden och riksförbunden olika utbildningar som komplement till detta. Det kan dels handla om utbildningar kring att administrera en förening och vilket ansvar som finns för arrangörer när det gäller rollen som uppdragsgivare, dels utbildningsinsatser och nätverk kopplat till att kunna fördjupa det konstnärliga urvalsarbetet. Flera av de vi träffat lyfter särskilt vikten av att kunna stärka arrangörernas möjlighet till erfarenhetsutbyten, studiebesök och nätverkande. Både nationellt och internationellt. 9/72