Arrangörer 1
Arrangörer Förutom kommunernas centrala roll som
bidragsgivare till lokala arrangörer så organiserar de ibland egen arrangörsverksamhet inom kulturhus, konsthallar eller konserthus. Det finns också vissa kommunala verksamheter som i huvudsak har ett annat verksamhetsområde som ibland verkar som arrangörer av professionella konstnärer, till exempel bibliotek och skolor. Inom ramen för kommunernas insatser för arrangörsledet organiseras ibland olika typer av subventioner, bland annat för att möjliggöra tillgång till verksamhetslokaler. Exempel på sådana kan vara kopplade till kommunalt drivna kulturlokaler, som kulturhus eller konserthallar. De kan också rikta särskilda bidrag till föreningsdrivna lokaler för att dessa ska vara tillgängliga för det lokala förenings- och kulturlivet. Arrangörers organiseringsformer Vi utgår i rapporten från tre typer av organisering – inom det offentliga, inom den privata sektorn och inom civilsamhället. Kulturpolitiska uppföljningar och studier analyserar ibland via en annan skiljelinje – den mellan offentliga kulturinstitutioner och det fria kulturlivet. Inom arrangörsledet är det fria kulturlivet dock till stor del organiserat inom civilsamhället. Det kan vi se genom de bidrag som fördelas med stöd av förordning (2012:516) om statsbidrag till det fria kulturlivet inom teater-, dans- och musikområdet. Vad gäller verksamhetsbidragen till musikarrangörer är över 90 procent av arrangörerna organiserade inom civilsamhället. I bidragsgivningen till fria aktörer inom scenkonstområdet är siffran något lägre, vilket beror på att samma bidrag kan sökas både av arrangörs- och producentled. Producentledet har en högre koncentration av enskilda näringsidkare, särskilt inom dansområdet. Även inom bidrag som fördelas genom andra förordningar, där begreppet ”fria kulturlivet” inte används men där verksamheten brukar räknas till detta, ser vi ett liknande mönster. För de statliga bidragen till utställningsarrangörer är nästan samtliga arrangörer organiserade inom civilsamhället. Inom film- och litteraturområdet finns inte samma tradition att studera skillnader mellan institutioner och det fria kulturlivet, men även inom dessa områden organiseras en stor del av arrangörerna inom civilsamhället. Inom (eller på uppdrag av) det offentliga Offentliga kulturinstitutioner styrs av uppdrag som fastställs av den politiska organiseringen i kommun, region eller stat. Finansiering för att genomföra uppdraget beslutas helt eller delvis av samma politiska organisering. Det offentliga uppdraget kan förändras på olika sätt, och större förändringar av kulturinstitutioners uppdrag har historiskt sett skett till följd av kulturpolitiskt inriktade utredningar eller särskilda uppföljningar och utvärderingar av den enskilda kulturverksamheten, och det är inte ovanligt att mindre justeringar i uppdragen sker efter dialog mellan kulturinstitutionen och den politiska organiseringen. Ansvarig förvaltning, nämnd, eller departement har i de flesta fall årligen återkommande dialoger med kulturinstitutionerna, där frågor om bland annat uppdrag och finansiering kan diskuteras. Offentliga kulturinstitutioners verksamhet bedrivs i olika verksamhetsformer. En del är organiserade direkt inom den offentliga förvaltningen, en del är organiserade som egen myndighet medan andra är organiserade i offentligt ägda bolag eller stiftelser där det offentliga är stiftare. Det finns även exempel på verksamheter inom civilsamhället som får sin finansiering och sina uppdrag på liknande sätt som en offentligt ägd kulturinstitution. Det kan exempelvis vara en ideell förening som ansvarar för ett offentligt formulerat uppdrag och som får verksamhetsanslag eller uppdragsersättning kopplat till detta. Bland de regionala kulturverksamheterna finns flera exempel på sådan finansiering. 22/72