Arrangörer 1
Arrangörer Inom civilsamhället Civilsamhället def
inieras i propositionen En politik för det civila samhället24 som en arena, skild från staten, marknaden och den enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. En vanlig organisationsform inom civilsamhället är en ideell förening och ideella syften kopplat till organiseringen är vanligt förekommande. Det kan handla om olika ingångar för hur en organisation kan bidra till samhällets utveckling eller svara mot särskilda behov i samhället. Tillväxtverket konstaterar i sin Handledning för konsekvensutredning att ”Organisationerna [i civilsamhället] använder sig ofta av näringsverksamhet och annan ekonomisk verksamhet för att främja sitt överordnade, ideella syfte.”25 På Civsam.se26 tydliggörs fem roller eller funktioner som civilsamhället kan fylla: – röstbärare – demokratiskola – gemenskap – serviceproducent – motvikt till staten och näringslivet.27 Dessa roller kan se olika ut och anses olika angelägna för olika typer av aktörer: För en del är röstbärarrollen det centrala. För andra handlar det om att skapa gemenskap eller vara en serviceproducent. Rollen som motvikt till staten och näringslivet kan sägas ligga nära en roll som ibland beskrivs för det fria kulturlivet. Det är också viktigt att förstå att de olika rollerna kan uppfattas som olika angelägna av arrangörerna själva. Ibland är de starkt grundade i ett ideal om att verksamhet just ska bedrivas inom civilsamhället, men ibland är val av organisationsform snarare en fråga om hur arrangörsverksamheten ges bästa praktiska förutsättningar att kunna verka. Även om verksamheten inom civilsamhället i hög grad bygger på en idé eller på ett ideal betyder det inte att verksamheten endast bedrivs med ideell arbetskraft. Ibland är detta en vald arbetsmodell men ibland bedrivs verksamheten till stor del av anställd personal. Ett förhållande som ibland förekommer är att en organisation vill bygga sin verksamhet på anställd personal men inte har finansiering att kunna anställa och därför organiserar sig med ideell arbetskraft. Möjligheten för verksamheter inom civilsamhället att verka långsiktigt beror dels på engagemanget hos medlemmarna, dels på hur stabil publiken är år från år, men också i hög grad på samhällets insatsers utformning i form av bidrag och andra stöd. 24. Prop. 2009/10:55. En politik för det civila samhället. 25. https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/forenkling/handledning-for-konsekvensutredning/utred-konsekvenser/sociala-konsekvenser/civilsamhallet.html, hämtad den 2021-05-26. 26. Civsam.se = Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors webbplats för vetenskaplig kunskap om det civila samhället i Sverige. 27. http://www.civsam.se/samhallsroll, hämtad 2021-04-08. 24/72