Arrangörer 1
Arrangörer påpekar att det finns geografiska skil
lnader för förutsättningar kopplat till biljett- och entréintäkter inom en och samma konstområdesinriktning, vilket kan påverkas av hur publikunderlaget på orten där arrangören är verksam ser ut. Annan finansiering Utöver de olika typer av finansiering som vi lyft ovan finns en rad andra sätt för arrangörerna att finansiera sina verksamheter. De kan vara olika former av uppdrag kopplat till skolvisningar, uthyrning av lokaler för de som äger egna lokaler med mera. En intäkt som är vanligt förekommande både bland mindre ideella och större kommersiella aktörer är intäkter från någon form av café- eller restaurangverksamhet. Ibland är det organiserat som pausförsäljning, ibland som en större och mer central del av en arrangörs verksamhet. Svenska Galleriförbundets medlemmars utställningsverksamhet skiljer sig något från övriga arrangörer. Deras finansieringsmodell bygger på försäljningen av konstverk; när ett konstverk säljs får konstnären sin ersättning och galleristen sina intäkter, vilket bland annat finansierar utställningsverksamheten. I de intervjuer vi genomfört får vi en bild av att sponsring är relativt utbredd men samtidigt en väldigt liten andel av finansieringen för de flesta arrangörer. En del arrangörer har dock långtgående och fördjupade samarbeten som i hög grad bidrar till att möjliggöra arrangörsverksamheten. MAIS lyfter att förutsättningarna att bredda sin finansiering med sponsring är en arbetsmodell som verkar fungera bäst för de stora kommersiella eller institutionella verksamheterna. De reflekterar också över att mindre sponsorsamarbeten för lokala föreningar i dag kan vara svårare att få till, eftersom lokala industrier och andra företag köps upp eller ingår nationella eller internationella koncerner. Beslutskedjorna förändras därmed för de beslut som rör sponsring. Littfest i Umeå, som är en liten organisation men med anställd personal, har gjort insatser för att försöka stärka arbetet med sponsorer. De konstaterar att det är svårt att få till större och mer omfattande sponsorsamarbeten i dag, att ett sådant arbete tar mer kraft och energi än vad det ger tillbaka. Uppdragsgivare till konstnärer Vi har valt att använda begreppet uppdragsgivare för att peka på förutsättningarna för arrangörer inom de olika konstområdena att bidra till en fungerande arbetsmarknad för konstnärer. Anledningen till att vi inte använder begreppet arbetsgivare är att vi – mot bakgrund av hur förhållandena ser ut på arbetsmarknaden för konstnärer samt hur arrangörsledet i stora delar är organiserat med många olika ideella och kommersiella arrangörer – drar slutsatsen att de arrangörer som inte är en offentlig kulturinstitution till största del inte anställer konstnärer. Snarare köper de en tjänst från ett bolag eller en enskild näringsidkare. Arrangörer har sammantaget ett många gånger komplext ansvar för flera olika delar av ett evenemang. De behöver inte bara ha kunskap om upphovsrätt, standardiserade avtal och tariffer, kontrakt och ersättningar, utan de behöver även ta ansvar för arbetsmiljö, förebygga diskriminering, arbeta med säkerhetsfrågor, hantera hat och hot och ha rätt försäkringar och olika tillstånd. Vid intervjuer med nationella organisationer som företräder arrangörer, främst ideella, framgick att det finns ett kontinuerligt behov av att stödja och utbilda medlemmar i frågor som rör arrangörens roll och ansvar som uppdragsgivare. Konstnärsnämnden är den myndighet som har i uppdrag att bevaka och analysera de ekonomiska och sociala villkor som är förutsättningar för konstnärers livssituation, verksamhet och utveckling. 50/72