Arrangörer 1
Arrangörer ”Kulturinstitutioner och andra aktörer
som engagerar konstnärer i sin verksamhet har stor betydelse för konstnärerna. Genom dessa aktörers efterfrågan på konstnärliga tjänster skapas en stor del av konstnärernas arbetsmarknad. Det handlar om de centrala och regionala institutionerna inom teater, dans och musik, Skapande skola, public serviceföretagen, förlag, fria grupper, utställare på bildoch formområdet, främjandeorganisationer, musikarrangörer, beställare och inköpare av konst till den offentliga miljön, m.m.”15 Under 2021 överlämnade regeringen skrivelsen Politik för konstnärers villkor i vilken de drar slutsatsen att ”Många kulturpolitiska insatser har betydelse och effekt för konstnärers villkor samt är viktiga grundstenar för infrastrukturen och arbetsmarknaden för en konstnär.”16 De konstaterar att det föreligger ett ansvar inom flera politikområden och att ”politik och insatser inom flera andra utgiftsområden har avgörande inflytande på konstnärers möjlighet att verka professionellt, t.ex. arbetsmarknadspolitik, näringspolitik och socialförsäkringspolitik, något som blivit särskilt tydlig under den pågående covid-19-pandemin.”17 Decentralisering av kulturlivet Den lokala platsens betydelse för att människor ska möta konsten samt utvecklas och delta i kulturlivet är en generell tanke som är starkt rotad inom kulturpolitiken. I den konstnärspolitiska utredningens slutbetänkande Konstnär – oavsett villkor? från 2018 lyftes särskilt ett behov av fysiska platser att mötas vid. Utredningen konstaterar bland annat följande: ”I en tid som i så hög grad präglas av digitaliseringen och mediernas utveckling, där så mycket underhållning, information och kultur förmedlas via skärmar i vars och ens eget hem, är det viktigt att också understryka betydelsen av fysiska möten. Att det finns tillgängliga platser som är nära, oavsett var man bor, där man kan möta konsten fysiskt är därför ett viktigt mål inom kulturpolitiken.”18 Inom kulturpolitiken har inte utgångspunkten enbart varit en närhetsprincip kopplad till att verksamheter ska spridas geografiskt. Det har också varit viktigt att decentralisera makten över beslut för att stärka variation och tillmötesgå flera olika behov och intressen. I Kungl. Maj:ts proposition angående den statliga kulturpolitiken som följde på kulturutredningen under 1970-talet konstateras bland annat: ”Decentraliseringen inom kulturområdet bör även avse planering, beslut och ansvarstagande. Detta medger ett bättre utnyttjande av lokala och regionala resurser, vilket bidrar till en ökad variation i utbudet av aktiviteter utformade efter olika behov och intressen.”19 I propositionen konstateras även följande: ”Svenska organisationslivet har en stark lokal förankring och utgör i sig en decentraliserad kulturverksamhet som på ett naturligt sätt når ut till människor och möter dem i deras vardagsmiljöer. Det är väsentligt att samhället ger sitt stöd till sådana verksamhetsformer, till exempel studiecirklar. Även andra former av lokal kulturverksamhet i föreningsregi bör stimuleras.”20 15. SOU 2018:23. Konstnärer – oavsett villkor?, s. 21. 16. Regeringens skrivelse 2020/21:109, Politik på konstnärers villkor, s. 8. 17. Regeringens skrivelse 2020/21:109, Politik på konstnärers villkor, s. 9. 18. SOU 2018:23. Konstnärer – oavsett villkor? s. 418. 19. Prop. 1974:28. Kungl. Maj:ts proposition angående den statliga kulturpolitiken, s. 299. 20. Prop. 1974:28. Kungl. Maj:ts proposition angående den statliga kulturpolitiken, s. 299. 19/72