Arrangörer 1
Arrangörer Förslag Utgångspunkt för lämnat försla
g Kulturrådets uppdrag innefattar inte att lämna särskilda förslag inom området. Vi har dock valt att lämna ett förslag som vi bedömer långsiktigt kan stärka de offentliga insatserna som riktar sig till arrangörsledet. Andra analyser om förändrade förutsättningar och behov som relaterar till Kulturrådets uppdrag som bidragsgivande myndighet lämnas årligen till regeringen och Kulturdepartementet i form av ett treårigt budgetunderlag. Utveckla uppföljningen av kulturlivets infrastruktur De organisationer som vi har träffat i arbetet med rapporten har lyft delar som de ser har påverkat arrangörsledets förutsättningar över tid, till exempel att vissa offentliga bidrag inte följt med kostnadsutvecklingen och att kommunala lokalsubventioner minskat. Däremot är det svårt att analysera hur och i vilken omfattning detta har påverkat olika arrangörsstrukturer över tid. De statliga, regionala och kommunala kulturutgifterna, räknat per invånare och i fasta priser, har generellt sett ökat mellan 2010 och 2019.61 Även de kommunala kulturutgifterna har alltså ökat över tid, samtidigt som deras andel av kommunernas totala verksamhetskostnader minskat något. Det finns dock en svårighet i att överblicka och följa kommunernas insatser på kulturområdet. Den officiella statistiken samlar exempelvis en stor del av de kommunala kulturutgifter som berör arrangörsledet i den breda kategorin allmän kulturverksamhet, övrigt. Det är inte säkert att en mer detaljerad statistik över kulturutgifter är den bästa vägen framåt men det bör övervägas tillsammans med andra typer av uppföljningar. För att stärka de statliga insatserna är det viktigt att de bygger på aktuell kunskap om kulturlivets sammantagna infrastruktur och om det pågår förändringar inom olika områden som bidrar till denna. Det behövs bland annat en bättre bild av kommunernas insatser, inte minst kring vilken betydelse kommunala kulturhus, konsthallar och konserthus har för kulturens tillgänglighet. Det är också viktigt att stärka kunskapen om kommunernas arbete med direkta och indirekta stöd till det fria kulturlivet. Denna kunskap finns hos kommunerna och samlas delvis in inom Sveriges kommuner och regioners olika uppföljningar. Grunden för den nationella kulturpolitiken är att den ska bidra till verksamhet som helt eller delvis inte klarar sig på marknadens villkor. Därför behövs också kännedom om vilka förutsättningar som råder för arrangörer som verkar på marknaden. Här bedömer vi att det finns utvecklingsbehov kopplat till att bättre kunna se och följa de privata kulturverksamheterna. De uppgifter Kulturrådet samlat in i samband med fördelningen av krisstöd 2020–2021 – såväl för inställda evenemang som för särskilda behov i kulturlivet – utgör ett underlag för fortsatta fördjupningar. I denna rapport har uppgifterna endast kunnat användas i begränsad utsträckning. Även uppföljningen av de ordinarie statliga insatser som riktar sig till det fria kulturlivet behöver 61. https://kulturanalys.se/wp-content/uploads/2020/11/Kulturfakta_2020_03_ webb.pdf, hämtad 2021-05-26. 69/72