Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10 »Om man kunde få till bättre möjli
gheter att vidareutbilda sig så skulle det blir mer ruljans och större rörelser på arbetsmarknaden.« – Men det jag lärt mig har också varit viktigt vid mbl-förhandlingar och för att jag ska kunna stå på mig i arbetsmiljöarbetet. I och med att jag kunnat läsa in mig på lagtexter och tolkat dem för att hävda min rätt, så har jag kunnat säga att nu driver vi det här till central förhandling. Och då måste man också veta vad man gör. Någon uppskattning för sina kompetenshöjande studier tycker inte Martin att han fått från arbetsgivaren. – Redaktörens uppgift är att se till att saker och ting blir som förläggaren bestämt och det är förläggaren som fattar utgivningsbeslut, lägger upp ekonomiska kalkyler, bedömer lönsamheten och så vidare. Men när jag efter min företagsekonomiska utbildning tagit på mig en del av förläggarens uppgifter så har jag inte fått någon högre lön för det. – Jag tycker att man ska få chansen att pröva på förläggarrollen om man skaffat sig utbildning för det. Och om det blir permanent så bör man också få växa i rollen och få mer betalt. Martin har i dag så mycket pengar sparade att han skulle kunna ta ut ytterligare en och en halv månads betald ledighet för studier. – Men det får stå och ticka på. Jag är 42 år nu och det är ju en bra bit till pensionen. Och om det värsta skulle hända, att jag blir uppsagd, så får jag både de pengar som jag och arbetsgivaren sparat, vilket är en bra försäkring. – Och om min karriär skulle ta en annan väg om några år har jag tack vare min utbildning i företagsekonomi i så fall mer att välja bland. Fortsatt kamp för vidareutbildning Idén om särskilda kompetenskonton blev aldrig av. Men frågan är inte död. Bland annat kan Unionen tänka sig att avstå löneutrymme för rätten till kompetensutveckling. Text Anita Täpp slutet av 1990-talet beslöt den dåvarande regeringen att ett individuellt kompetenssparande, IKS, skulle införas från och med 2002. De pengar som individen satte in på sitt kompetenskonto skulle vara avdragsgilla. För att stimulera arbetsgivarna att bidra till kompetenskontot skulle avdragsrätten också gälla dem. Meningen var att individen själv skulle få bestämma hur pengarna på kompetenskontot skulle användas. Förutom kortare eller längre utbildningar skulle de också kunna gå till exempelvis praktik. För att finansiera reformen avsatte regeringen över en miljard kronor per år. Men sedan införandet av IKS skjutits upp flera gånger och man misslyckats med att hitta ett system för hur kompetenssparandet skulle fungera i praktiken beslöt regeringen, trots starka protester från bland annat TCO och Saco, att skrota reformen. Sedan den lades ned har kanske främst TCO fortsatt hålla liv i frågan. I våras krävde centralorganisationen tillsammans med Kristdemokraterna åter en satsning på anställdas kompetensutveckling, bland annat genom en debatt- I 10 KOLLEGA 2-10 artikel i Dagens Nyheter. Också Folkpartiet har visat intresse. – Men eftersom moderaterna har varit helt ointresserade så händer inget, säger Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO. Själv har han skissat på ett slags socialförsäkringsmodell, enligt vilken man efter ett antal år i yrkeslivet har kvalificerat sig för betald vidareutbildning. – Tanken är att modellen ska gå att anpassa till olika branschers behov till exempel via kollektivavtal. Men just nu har vi inom TCO en väldigt öppen hållning till hur man ska lösa den här frågan och är öppna för olika modeller. Vi kan exempelvis tänka oss en grund i IKS men med en fördelningspolitisk profil som gör att så många som möjligt omfattas, säger han. Roger Mörtvik påpekar att utbildning i hög grad är en färskvara och att anställda som får kompetensutveckling och vidareutbildning har fler jobb att söka och fler handlingsalternativ om de blir arbetslösa. – Vi måste ha ett modernt arbetsliv med en hög utbildningslinje, så att man går från att söka första lediga jobb om man blir arbetslös till att kunna söka jobb som man är utbildad för Arbetsgivarna vill luckra upp las för att öka rörelsen på arbetsmarknaden. TCO:s Roger Mörtvik vill hellre satsa på kompetensutveckling. eller vidareutbildar sig i första hand. Kompetensutbildning är också viktigt för att komma åt inlåsningen på arbetsmarknaden, framhåller Roger Mörtvik. Flera TCO-undersökningar har visat att bristande utbildning förklarar varför många som vantrivs på jobbet inte byter till ett annat. – Om vi kunde få till bättre möjligheter att vidareutbilda sig så skulle det blir mer ruljans och större rörelser på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna fokuserar på en uppluckring av las för
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68