Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26 »Forskning visar bra relationer på
sikt betyder mer för vårt välbefinnande än en miljonvinst.« nämligen inga argument i världen som kan försvara den behandling som djuren får utstå innan de blir mat. – Normen är att äta kött även om det i dag inte är så konstigt att låta bli. Det är en liten uppoffring att skippa köttet men i slutändan handlar det om att väga sin smakupplevelse mot djurens lidande, säger Ludvig. Mamma Rigmor kallar honom med omtänksam suck en ”Nelson Mandela typ”. En rastlös tänkare, sin lillebrors motsats som alltid har varit nöjd med livet som det är. Ludvig grubblade mycket över den allt annat än perfekta världen där utanför hemmets fyra väggar. Som tonåring bodde han i Vellinge som skryter med sina låga skatter och vackra stränder. De som besöker staden välkomnas av orden ”Här är friheten större” på en vägskylt. Friheten omfattar inte de som flyr undan krig, förföljelse och tortyr. I flera år har kommunen vägrat ta emot flyktingar och förra året nekade man flyktingbarn en tillfällig placering i ett gammalt vandrarhem i Hököpinge. Ludvig minns när han gick på högstadiet i Vångaskolan. Barnen kom aldrig i kontakt med människor från andra länder, det var fullt tillåtet att se ner på invandrare. – Men det finns de som tycker annorlunda. Jag vet de som knappt vågar erkänna att de bor i Vellinge, för de känner inte igen sig i de rasistiska tongångarna, säger Ludvig som är ansvarig för motkraften Vellingebor för Flyktingar. Vad kommer detta behov att engagera sig ifrån? – Det är kanske något genetiskt, säger Ludvig och flinar. Mamma är feminist och farfar Arvid var aktiv moderat. Hemma var diskussionerna och åsikterna många. Av farfar fick han lära sig att vill man göra något åt orättvisor måste man också agera. Ungefär som farfars bror som ogillade nazisterna så mycket att han tog värvning i det amerikanska flygvapnet. Det kostade honom livet 1943 då japanerna sköt ner hans plan någonstans över Stilla havet. – Jag minns att vi tittade på debattprogram tillsammans, jag och farfar. Om en sosse öppnade käften sa farfar ofta ”usch, fy hur kan han säga sådär”. Jag tror inte att han hade utryckt sig så om en moderat sagt samma sak. Farfar och jag vill nog förändra världen på lite olika vis men han har påverkat mig och jag honom. Farfar blev faktiskt till och med medlem i Djurens Rätt. Samtidigt som Ludvig slutade äta kött bestämde han sig för att gå med i Djurens Rätt i Malmö. Det finns en allmän bild av djurrättsaktivister som militanta anarkister som tar till alla medel i sin iver att rädda djur från lidande. De finns och det är de som syns på löpsedlarna men de allra flesta djurrättsaktivister, menar Ludvig, är mer fredliga än de flesta. Ludvig sympatiserar inte med dem som skriver 26 KOLLEGA 2-10 mördare på dörrar, fyller fryst kyckling med glaskross eller släpper ut minkar i det fria. Är du emot civil olydnad? – Att frita djur på ett fredligt sätt har jag ingenting emot, om man står för sin handling och har respekt för alla inblandade parter. Kanske skulle jag lämna en ägg- och mjölkfri tårta efter mig och självklart se till att djuren blir omhändertagna efteråt, säger Ludvig och klappar katten Deniz, 14 år som stryker sig längst hans ben. Deniz bodde tidigare hos Ludvigs före detta sambo i Stockholm, nu delar han tvåan med husse. Trots sin höga ålder har han inga krämpor, kanske är det för att han också är vegan. Vig som få hoppar Deniz upp i sovrumsfönstret och blickar ut över takåsarna. Han visar med hela sin hållning att han tröttnat på vårt snack. Ludvig är singel men säger att han ser framemot att hitta någon att dela sitt liv med. Han tycker om barn men är tveksam till att skaffa några, han tror att ekvationen familj och världsförbättrare blir svår att få ihop. Men bra relationer är viktigt, det är Ludvig först att skriva under på. Möten människor emellan och relationer ger utslag på lyckopendeln visar forskning. Ämnet lycka är mer poppis än någonsin även om det fortfarande klingar något banalt. Kanske för att ordet gärna förknippas med eufori tror Ludvig. I forskningssammanhang är lycka på fullaste allvar, det är ett tvärvetenskapligt ämne som kombinerar områden som psykologi, ekonomi och sociologi. – Målet för politiken och samhället i stort ska vara att främja människors välbefinnande. Vi människor strävar alla efter lycka och hälsa. Samhället ska ge oss förutsättningar för detta. Ute i Europa har man i större grad insett att lycka hör hemma på den politiska agendan. I Frankrike gav president Sarkozy forskare i uppdrag att hitta nya sätt att mäta samhällets välfärd på. Rapporten som lades fram i höstas tog bland annat upp att BNP felaktigt förväxlades med välfärd när det i själva verket är ett mått på produktion. I Sverige har miljöpartisten och riksdagsledamoten Max Andersson varit inne på samma spår i flera riksdagsmotioner. Återkommande mätningar av människors lycka som redovisas på samma sätt som BNP och andra välfärdsindex borde vara något självklart. Ett lyckoindex alltså. – Ett sätt att genomföra en sån här mätning är genom enkäter där vi får uppskatta hur lyckliga vi känner oss på en skala 1-10, säger Ludvig. Forskning visar att lyckan har ökat i flera länder i världen, trots finanskrisen. Vi i den rika Norden tillhör de lyckligaste i världen. Men trots att vi fått det betydligt bättre ekonomiskt de senaste 30 åren verkar lyckan inte följa samma kurva. – BNP har nästan tredubblats i västvärlden sen 70-talet men vi har
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68