Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41 Bemanningsföretagen här för att st
anna Låga löner och otrygga villkor eller en språngbräda in i arbetslivet, kryddat cv och friheten att välja. Frågan om inhyrd personal är en het fråga i avtalsrörelsen. Bemanningsföretagen har kommit att bli en naturlig del av den svenska arbetsmarknaden, men inte till allas nöje. Det har talats om slavjobb, otrygghet och anställda som måste ställa upp dygnet runt för att få sin lön. – Som tjänsteman ska man vara tillgänglig under dagtid när man har sin grundlön, alltså de timmar man vanligtvis skulle arbeta under en arbetsdag. Vi ringer inte någon klockan tolv på natten. Vad gäller löner måste vi erbjuda marknadsanpassade löner, annars skulle ingen vilja arbeta hos oss, säger Anki Ljung, hrdirektör på Manpower, och får medhåll av Johan Skarborg, vd på Academic work. – Man blir ledsen när man läser hur några personer har råkat illa ut, men det finns 60 000 personer i vår bransch och de här företeelserna är inte representativa och ingenting vi känner igen från vårt företag. Debatten kring las har diskuterats flitigt, både bland facken och bemanningsföretagen. – På tjänstemannasidan har jag aldrig varit med om att ett företag har velat kringgå las. De gånger man hyrt in bemanningsföretag efter att man sagt upp personal har det handlat om kompetensväxling. Man måste helt enkelt ha rätt kompetens för att klara sig i konkurrensen, säger Åsa Edman Källströmer, vd på Poolia. De kommande åren tros bemanningsbranschen växa till det dubbla. I Holland är fem procent av invånarna sysselsatta inom bemanningsbranschen. Att siffran är så hög beror dock på att Arbetsförmedlingen ligger utlagd på bemanningsföretagen. – Vi ser enorma pensionsavgångar de kommande åren. Jag tror att vi sitter på källan till lösningen för att fylla på den kompetens som faller bort, säger Johan Skarborg. För facket har frågan om inhyrd personal varit ett ständigt dilemma. Å ena sidan fungerar branschen som en inkörsport i arbetslivet för stora grupper som saknar tidigare arbetslivserfarenhet. Å andra sidan kan man konstatera att villkoren ofta är sämre än i kundföretagen både i fråga om löner, trygghet, och inflytande. – Arbetstiden säljs till ett reducerat pris. Vad gäller inflytande skulle jag säga att på de arbetsplatser där man har möjlighet att påverka så har man det även om man är inhyrd. På de arbetsplatser där man har liten möjlighet att påverka har man i stort sett noll inflytande som inhyrd, säger Kent Ackholt, ansvarig för bemanningsavtalen inom Unionen. En annan tvistefråga mellan fackförbunden och bemanningsföretagen är lagen om anställningsskydd, las. I avtalsrörelsen driver Unionen frågan om att företrädesrätten till återanställning, då man blivit uppsagd på grund av arbetsbrist, inte ska kunna rundas genom att arbetsgivaren anlitar ett bemanningsföretag i stället för att återanställa. – Det finns ingen lagreglering som säger nej men i praktiken går man förbi las om man anlitar ett bemanningsföretag istället för att återanställa, säger Kent Ackholt. Läs mer om bemanningsbranschen på www.kollega.se 10 000 UNIONENMEDLEMMAR varierat. Till en början sysslade Anne-Marie med arkivering och kundservice. I dag arbetar hon som administratör på ett kreditmarknadsbolag. – Till en början sökte jag mig till branschen för att jag inte riktigt visste vad jag ville arbeta med. Det blev ett sätt att ta sig vidare och prova på nya erfarenheter, säger hon. Och framtiden ser ljus ut. På tio år har branschen växt till det dubbla, och fortsätter att öka. – För mig har det fungerat bra. Jag har många uppdrag och kan absolut tänka mig anställningsformen även i fortsättningen. Antalet anställda inom bemanningsbranschen har fördubblats de senaste tio åren. I dag utgör branschen 1,3 procent av den totala sysselsättningen i Sverige, cirka 10 000 av dem är Unionens medlemmar. Ungefär 70 procent av jobben inom branschen återfinns inom tjänsteyrkena och 30 procent inom LO-området. Som tjänsteman har du, i ett företag med kollektivavtal, en garantilön på 133 timmar i månaden, de första 18 månaderna. Lägstalönen för en 20-åring är 14 500 kronor. Har du fyllt 24 år ligger den på 16 800 kronor. Därtill tillkom- mer en prestationslön som är baserad på antalet uthyrda timmar. Den lönen kan variera kraftigt beroende på efterfrågan och antalet röda dagar. – Julmånaden är till exempel ingen bra månad för bemanningsanställda då det är så många röda dagar, säger Kent Ackholt. Garantilönen betalas ut även under tiden du inte är uthyrd till något företag. Däremot är det omöjligt att dryga ut hushållskassan med a-kassa då pengarna tryter. – Arbetar man deltid som ambulerande tjänsteman på ett bemanningsföretag har man inte rätt att fyll- nadstämpla upp till en heltid då man anses stå till arbetsgivarens förfogande, säger Jeanette Mandl, försäkringsansvarig på Unionens a-kassa. Att få a-kassa då anställningen upphört är inte svårare än för andra men den kan bli förhållandevis låg om man inte lyckats nå upp till prestationslönen. – A-kassan baseras ju på det du tjänat under året. Har du endast nått upp till grundlönen på 133 timmar, som motsvarar 80 procent och får 80 procent i ersättning på det av a-kassan, plus skatt, då är det inte mycket kvar att leva på, säger Kent Ackholt. 2-10 KOLLEGA 41 Bemanningsföretagen här för att stanna Låga löner och otrygga villkor eller en språngbräda in i arbetslivet, kryddat cv och friheten att välja. Frågan om inhyrd personal är en het fråga i avtalsrörelsen. Bemanningsföretagen har kommit att bli en naturlig del av den svenska arbetsmarknaden, men inte till allas nöje. Det har talats om slavjobb, otrygghet och anställda som måste ställa upp dygnet runt för att få sin lön. – Som tjänsteman ska man vara tillgänglig under dagtid när man har sin grundlön, alltså de timmar man vanligtvis skulle arbeta under en arbetsdag. Vi ringer inte någon klockan tolv på natten. Vad gäller löner måste vi erbjuda marknadsanpassade löner, annars skulle ingen vilja arbeta hos oss, säger Anki Ljung, hrdirektör på Manpower, och får medhåll av Johan Skarborg, vd på Academic work. – Man blir ledsen när man läser hur några personer har råkat illa ut, men det finns 60 000 personer i vår bransch och de här företeelserna är inte representativa och ingenting vi känner igen från vårt företag. Debatten kring las har diskuterats flitigt, både bland facken och bemanningsföretagen. – På tjänstemannasidan har jag aldrig varit med om att ett företag har velat kringgå las. De gånger man hyrt in bemanningsföretag efter att man sagt upp personal har det handlat om kompetensväxling. Man måste helt enkelt ha rätt kompetens för att klara sig i konkurrensen, säger Åsa Edman Källströmer, vd på Poolia. De kommande åren tros bemanningsbranschen växa till det dubbla. I Holland är fem procent av invånarna sysselsatta inom bemanningsbranschen. Att siffran är så hög beror dock på att Arbetsförmedlingen ligger utlagd på bemanningsföretagen. – Vi ser enorma pensionsavgångar de kommande åren. Jag tror att vi sitter på källan till lösningen för att fylla på den kompetens som faller bort, säger Johan Skarborg. För facket har frågan om inhyrd personal varit ett ständigt dilemma. Å ena sidan fungerar branschen som en inkörsport i arbetslivet för stora grupper som saknar tidigare arbetslivserfarenhet. Å andra sidan kan man konstatera att villkoren ofta är sämre än i kundföretagen både i fråga om löner, trygghet, och inflytande. – Arbetstiden säljs till ett reducerat pris. Vad gäller inflytande skulle jag säga att på de arbetsplatser där man har möjlighet att påverka så har man det även om man är inhyrd. På de arbetsplatser där man har liten möjlighet att påverka har man i stort sett noll inflytande som inhyrd, säger Kent Ackholt, ansvarig för bemanningsavtalen inom Unionen. En annan tvistefråga mellan fackförbunden och bemanningsföretagen är lagen om anställningsskydd, las. I avtalsrörelsen driver Unionen frågan om att företrädesrätten till återanställning, då man blivit uppsagd på grund av arbetsbrist, inte ska kunna rundas genom att arbetsgivaren anlitar ett bemanningsföretag i stället för att återanställa. – Det finns ingen lagreglering som säger nej men i praktiken går man förbi las om man anlitar ett bemanningsföretag istället för att återanställa, säger Kent Ackholt. Läs mer om bemanningsbranschen på www.kollega.se 10 000 UNIONENMEDLEMMAR varierat. Till en början sysslade Anne-Marie med arkivering och kundservice. I dag arbetar hon som administratör på ett kreditmarknadsbolag. – Till en början sökte jag mig till branschen för att jag inte riktigt visste vad jag ville arbeta med. Det blev ett sätt att ta sig vidare och prova på nya erfarenheter, säger hon. Och framtiden ser ljus ut. På tio år har branschen växt till det dubbla, och fortsätter att öka. – För mig har det fungerat bra. Jag har många uppdrag och kan absolut tänka mig anställningsformen även i fortsättningen. Antalet anställda inom bemanningsbranschen har fördubblats de senaste tio åren. I dag utgör branschen 1,3 procent av den totala sysselsättningen i Sverige, cirka 10 000 av dem är Unionens medlemmar. Ungefär 70 procent av jobben inom branschen återfinns inom tjänsteyrkena och 30 procent inom LO-området. Som tjänsteman har du, i ett företag med kollektivavtal, en garantilön på 133 timmar i månaden, de första 18 månaderna. Lägstalönen för en 20-åring är 14 500 kronor. Har du fyllt 24 år ligger den på 16 800 kronor. Därtill tillkom- mer en prestationslön som är baserad på antalet uthyrda timmar. Den lönen kan variera kraftigt beroende på efterfrågan och antalet röda dagar. – Julmånaden är till exempel ingen bra månad för bemanningsanställda då det är så många röda dagar, säger Kent Ackholt. Garantilönen betalas ut även under tiden du inte är uthyrd till något företag. Däremot är det omöjligt att dryga ut hushållskassan med a-kassa då pengarna tryter. – Arbetar man deltid som ambulerande tjänsteman på ett bemanningsföretag har man inte rätt att fyll- nadstämpla upp till en heltid då man anses stå till arbetsgivarens förfogande, säger Jeanette Mandl, försäkringsansvarig på Unionens a-kassa. Att få a-kassa då anställningen upphört är inte svårare än för andra men den kan bli förhållandevis låg om man inte lyckats nå upp till prestationslönen. – A-kassan baseras ju på det du tjänat under året. Har du endast nått upp till grundlönen på 133 timmar, som motsvarar 80 procent och får 80 procent i ersättning på det av a-kassan, plus skatt, då är det inte mycket kvar att leva på, säger Kent Ackholt. 2-10 KOLLEGA 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68