Advokaten 1
Gästkrönika GÄSTKRÖNIKÖR KARIN HENRIKSSON Trender
och tendenser washington. Ett slitet amerikanskt skämt lyder: – Jag är inte läkare, men jag har spelat läkare i tv. Och själv skulle jag kunna skoja och säga att jag inte är advokat, men har fått försöka sätta mig in i juridikens vindlingar påfallande ofta i mitt jobb som USA-korrespondent. Det sägs ju att amerikaner är ”litigous”, det vill säga benägna att med ett ”I’ll sue you”-hot ta kontakt med advokat och det kan nog hända att en del gör det, men framför allt märker man att det är vanligt på ekonomisidornas beskrivningar av olika tvister i storföretag. Medelklassamerikaner har ofta en egen advokat som tar hand om sådant som testamenten. En aldrig sinande ström av domstolsdramer går i tv, på film – och i verkligheten. Så sent som häromdagen tyckte jag att en försvarsadvokat såg bekant ut och gjorde en sökning på hans namn. Mycket riktigt, det var han som (framgångsrikt) förde Dominique Strauss-Kahns talan mot den hotellstäderska i New York som anklagat förre IMF-chefen för försök till våldtäkt. Med detta vill jag egentligen säga att lagar och juridik märks mer i det amerikanska samhället än i det svenska, även om jag har en känsla av att detta håller på att ändras snabbt i Sverige. Traditionen går tillbaka till sommaren 1787 när de så kallade Founding Fathers samlades i Philadelphia för att upprätta en grundlag för den nya republiken. Denna författning bildar tillsammans med självständighetsförklaringen fundamentet som hela det amerikanska nationsbygget vilar på. Orden The Constitution uttalas ett oräkneligt antal gånger varje dag, antingen det handlar om domstolar, kongressen, gästkolumnister – eller Tea partyrörelsens och andra författningsfundamentalisters möten. en svensk nyhetsjournalist kommer för det mesta först i kontakt med det andra författningstillägget, det om rätten att bära vapen. Därnäst ordalydelser om ”grym och ovanlig bestraffning”, juryrättegångar, yttrandefrihet och 22 möjligheten att åberopa det femte tillägget om att inte behöva vittna mot sig själv. När det sedan rör sig om frågor där det råder djupare motsättningar, som abort, äganderätt, samkönade äktenskap och president Barack Obamas vårdreform, krävs utflykter till förhandsbriefingar med experter, vittnen och ombud för respektive sidor. När väl beslutet meddelas blir det snabba djupdykningar på sajten scotusblog.com för att sätta sig in i resonemangen – och sedan göra dem förståeliga på svensk så kallad nyhetsprosa. yttersta uttolkare av författningen är de nio ledamöterna i Högsta domstolen. Domstolen är inrymd bakom en stram pelarprydd fasad ett stenkast från kongressen. När ett mål är utsatt till förhandling råder det en nästan vördnadsfull stämning inne i den väldiga lokalen på slaget klockan 10.00 när de nio ledamöterna träder in i sina svarta kappor för att höra de muntliga pläderingarna. Exakt en halvtimme för vardera parten. Tips till Washingtonresenärer: Det är svårt men inte omöjligt att få en plats i rättssalen när förhandlingar pågår. Annars ordnas guidade turer måndag till fredag, dessutom är utställningen (och butiken, förstås) i entréplanet utmärkt. ett helt annat, och prosaiskt, skäl till att HD till synes fått större inflytande på senare tid är det politiska dödläget. Protester i domstol mot såväl beslut i kongressen som dekret från Vita huset inlämnas numera så gott som automatiskt. Nu tar inte HD upp alla fall till behandling men tillräckligt många för att det ska leda till kritik om politisering. Det senaste är beskedet att miljökrav på kolkraftverk som Obama utfärdat via myndigheten EPA, Environmental Protection Agency, inte får träda i kraft i väntan på utslag från lägre instans. ”Domstolen ger sig in i klimatkriget” konstaterade tidningen New York Times spetsigt i sin huvudledare dagen efter denna smått historiska nyhet, medan Wall Street Advokaten Nr 2 • 2016