Advokaten 1
Fokus Förhörsteknik » Vittnesattester spås Skrift
liga vittnesberättelser, så kallade vittnesattester, spås bli vanligare i svenska domstolar som ett resultat av att domstolsprocessen influeras av skiljeförfaranden. V ittnesattester, som tidigare bara förekom i skiljeförfaranden, tillåts nu även i civilmål förutsatt att parterna är överens och rätten inte finner att det är olämpligt. Kombinerat med förhör kan det vara ett bra sätt att presentera ostridiga fakta som för sammanhangets skull måste komma fram, anser flera bedömare. – Man kan hålla nere huvudförhörets längd och fokusera på motförhöret, säger Eric Bylander, docent i processrätt, vars intryck är att de skriftliga vittnesberättelserna blir allt vanligare i både skiljeförfaranden och civilmål i domstol. I skiljeförfaranden, särskilt internationella förfaranden, har huvudförhöret i princip helt ersatts av en vittnesattest. Advokat Claes Lundblad tror att man har fått upp ögonen för vittnesattester i tvistemål som en följd av att de är standard i internationella skiljeförfaranden. – Vittnesattester ökar möjligheterna att planera processen och hålla effektiva motförhör. Man vet vittnets ståndpunkt. Det är ett bra underlag för det ombud som ska förbereda ett motförhör. Ett förhör med ett kallt vittne där man inte har en aning om vad vederbörande ska säga är svårare att förbereda, säger Claes Lundblad. Advokat Bo G H Nilsson anser också att det finns många praktiska fördelar med att huvudförhör ersätts med vittnesattester. – Förhandlingstiden är dyrbar i ett stort internationellt skiljeförfarande, det kostar mycket att ha flera vittnen närvarande i flera dagar. Tiden är också en knapp resurs. De flesta skiljemän är därför angelägna om att försöka nedbringa förhandlingstiden, säger han. En nackdel som han lyfter fram är att rätten och skiljenämnden inte får samma bild av vittnet, när det främst svarar på frågor i motförhör. – Många advokater har en känsla av att vittnena inte riktigt kommer till sin rätt när de inte får redogöra för hela sin berättelse muntligen, säger Bo G H Nilsson. Advokat Per E Samuelson hör till dem som anser att vittnesattester eller ”witness statements” som de kallas på engelska inte har något bevisvärde. – Att människor av kött och blod ska få sin trovärdighet avgjord av vad som står skrivet på ett papper har ingen trovärdighet, säger han. En annan fara med vittnesattester som brukar lyftas fram är att de kan vara riggade – att det i realiteten är advokaten som har författat dem. – Men det menar jag att en duktig advokat slår hål på i motförhöret, säger lagmannen Magnus Widebeck. ”Ledande frågor ställs slentrianmässigt” Det är otillåtet att ställa ledande frågor i huvudförhör. Ändå görs det ofta – utan att vare sig motparten eller rätten ingriper. E 44 n ledande fråga är en fråga som inbjuder till ett visst svar. I praktiken handlar det om att lägga avgörande ord i munnen på den förhörda personen. I huvudförhör är det, till skillnad från i motförhör, inte tillåtet att ställa dessa frågor. – Men det finns en tendens att ställa ledande frågor och hoppas att rätten inte ska upptäcka det. Man gör sin klient en otjänst genom att ställa ledande frågor, eftersom bevisvärdet minskar, säger Eric Bylander, docent i processrätt. Om rätten inte uppmärksammar den ledande frågan kan en duktig motpart i sin plädering fästa uppmärksamheten på att vittnet lämnade en uppgift som ett jakande svar på en ledande fråga, och att svaret inte kan tillmätas något högt bevisvärde. – Man ska vara noggrann med att ett centralt svar kommer som ett svar på en tillåten fråga, säger Eric Bylander. Trots att ledande frågor inte är tillåtet i huvudförhör Advokaten Nr 2 • 2016