Advokaten 1
Samfundet » bakgrundssorl. Mellan C:s rum och fik
arummet var två andra rätt stora arbetsrum. Avståndet uppskattar hon till 10–15 meter. C kan inte minnas att hon kände till att Advokatbyrån 2 var motpartsombud. Hon minns knappt parternas namn. C är angelägen om att framhålla att utredningsuppgiften var så pass flyktig att hon, om hon inte hade påmints om den, hade glömt den. Anledningen till att hon alls minns vad uppgiften rörde och vem klienten var är att anmälaren angett detta i sin anmälan. Vad anmälaren har angivit när det gäller vilka åtgärder C vidtagit i ärendet och C:s egna uppgifter kring det, stärker deras uppfattning att dessa knappast kan medföra att hon kan anses ha deltagit i handläggningen av uppdraget eller att de medfört att hon fatt förtrolig information om det. Det är nu bekräftat att den enda handling i akten som C delvis tagit del av alltså var en stämningsansökan. Genom uppgifterna i anmälan förstår de att det är stämningsansökan i Skadeståndsmålet som avses. Denna stämningsansökan om 32 sidor fick B del av i augusti 2014. C:s information i den delen var alltså redan känd för B. De förstår också att det är denna isolerade åtgärd som avses med C:s notering i tidsregistreringssystemet ”Läsa mig in på fallet”. Det är vidare bekräftat att C inte talat om uppdraget med någon annan än V eller överhört några diskussioner. I samtalen med V har hon endast fått information om att målet existerade. Att ha tillgång till en akt kan i sig inte heller medföra att konflikt uppkommer. Ett motsatt synsätt skulle leda för långt i det att undantagsbestämmelsen i 3.5 i VGA i så fall aldrig skulle kunna tillämpas, eftersom varje byrås så gott som samtliga akter finns tillgängliga i dess dokumenthanteringssystem som normalt alla jurister på en byrå har digital tillgång till. 66 Enligt anmälan utförde C sin uppgift den 10 och 11 juni 2015. Advokatbyrån 1:s yttrande till tingsrätten med återkallelse av talan mot X AB är daterat den 12 juni 2015. Utifrån dessa uppgifter är det tydligt att C:s utredningsåtgärd rört Skadeståndsmålet. Vidare framstår det som klart av W:s och C:s uppgifter att C har haft till uppgift att lösa en rent generisk fråga avseende hur yrkanden om solidariskt ansvar kan utformas. Eftersom C:s utredningsuppgift rört Skadeståndsmålet, kan under alla omständigheter någon smitta inte ha uppkommit i förhållande till Vitesmålet. Sammanfattningsvis är omständigheterna inte sådana att C:s påstådda intressekonflikt har smittat Advokatbyrån 2, vare sig i Vitesmålet eller i Skadeståndsmålet. I alla händelser har C:s befattning med tvisterna varit så ringa och ovidkommande att den inte lett till att hon erhållit någon förtrolig information. Avträdande och intresseavvägning Om det trots allt skulle vara så att jäv hos C smittat övriga jurister på Advokatbyrån 2 menar de att Advokatbyrån 2 inte kan avträda uppdragen för B. Advokatbyrån 2 har iklätt sig en advokatetisk förpliktelse mot B att fullgöra uppdraget, som med beaktande av omständigheterna i detta fall, väger tyngre än A:s intresse av motsatsen. Som nämnts har Advokatbyrån 2 biträtt B i tvisterna mot A sedan hösten 2013. Arbetet har varit intensivt, turerna många och frågorna i mångt och mycket komplicerade. En kortfattad sammanfattning som visar på komplexiteten och antyder omfattningen av arbetet finns i den bilaga som lagts till yttrandet. Som tidigare nämnts har Advokatbyrån 2 per den 3 september 2015 lagt ner cirka 850 timmar på de sammanhängande fyra målen, varav cirka 210 timmar avser Vitesmålet och cirka 220 timmar avser Skadeståndsmålet. Vid arbetet med de pågående målen kan stor nytta dras av att samma omständigheter har behandlats i tidigare processer och att båda parters ställföreträdare och vittnen redan har förhörts. Detta är av särskild betydelse eftersom A successivt har ändrat sina uppgifter och sin position, först mellan sina olika skrifter och därefter återigen efter att ha hållit sina parts- och vittnesförhör. Med byte av ombud skulle i praktiken B förlora möjligheten att uppmärksamma dessa positionsbyten. Det som hänt historiskt är således av betydelse för de processer som fortfarande kvarstår. Processerna är dessutom i ett sådant skede att det inte är något reellt alternativ att byta ombud. Huvudförhandling ska hållas i hovrätten den 1–2 oktober 2015 och yttrande inges till tingsrätten inom en i sammanhanget begränsad tid. Även om såväl hovrätt som tingsrätt skulle acceptera ett anstånd, som skulle kunna möjliggöra ett ombudsbyte, kommer det att kosta B i form av tid, kraft, pengar och rättssäkerhet. För det fortsatta arbetet med processerna är också den detaljkunskap som ombuden erhållit genom de tidigare processerna – som alla alltså rört i stort sett samma sak – av största betydelse för B:s möjligheter att få sin sak rättvist prövad. Inte ens till höga kostnader kan nya ombud förväntas kunna tillägna sig kunskaper som härrör från de tidigare processerna. Därutöver skulle det innebära en betydande nackdel för B om B – till skillnad från A – vore tvunget att anlita ett nytt ombud. Det är sålunda av stor vikt för B att Advokatbyrån 2 kan fortsätta sina uppdrag. Sammantaget är det uppenbart att B kommer att lida betydande men om Advokatbyrån 2 avträder uppdragen. Advokatbyrån 2 kan inte se att A skulle kunna lida något men alls av att B fortsatt biträds av Advokatbyrån 2. Att en generisk utredningsuppgift har vidtagits, att yrkanden och bakgrundsbeskrivningen i en för motparten redan känd stämningsansökan har lästs och att akter – som man inte tagit del av – har varit tillgängliga är omständigheter som inte är av sådan art att de har gett inblick i A:s förhållanden. Kunskapen är därför av sådan natur att den inte kan användas på något för A menligt vis. Vid en intresseavvägning bör Advokatbyrån 2 således inte avträda uppdraget. GENMÄLE FRÅN ANMÄLAREN W har, i genmäle som kom in till Advokatsamfundet den 14 oktober 2015, utöver vad som redan anförts i anmälan, tillagt i huvudsak följande. Det finns inga invändningar mot att Advokatsamfundet lämnar anmälan mot Z utan åtgärd. Jävsinvändningen och Advokatbyrån 2:s inställning Vad Q och Z anfört såvitt avser C:s inblandning i Skadeståndsmålet och hennes egna uppgifter om bl.a. vilka åtgärder hon utfört är irrelevanta vid bedömningen av om Q och Z har en intressekonflikt. Utredningen visar bl.a. att C för A:s räkning arbetat i Skadeståndsmålet samtidigt som hon muntligen hade accepterat ett anställningskontrakt med Advokatbyrån 2. Detta är graverande för intressekonflikten. Det kan vidare konstateras att C, av någon anledning, inte varit sanningsenlig mot U om att hon accepterat anställning hos annan arbetsgivare. C har heller inte berättat för Advokatbyrån 2 att hon haft anställning vid annan advokatbyrå. C:s utsagor och undanhållande av väsentlig information från två samtidiga arbetsgivare, ger skäl till att betvivla hennes trovärdighet. Vad C uppgett om hur mycket tid hon lagt ner i ärendet, vad hon tillnärmat sig Advokaten Nr 2 • 2016