Advokaten 1
Debatt Var går gränsen mellan arbetsgivarens vid
arbetstagarens Eftersom allt fler tidningar tillåter sina medarbetare att bedriva delar av, eller hela, sitt journalistiska arbete via sociala medier – samt det faktum att kränkningar på Internet riskerar att orsaka betydligt större skada än vad som är fallet med motsvarande kränkningar i en tryckt skrift – är det önskvärt att frågan om ansvaret för journalisters agerande i sociala medier får ett svar. Det anser Thomas Ekenberg, advokat, och Yvonne Wingqvist, jur. kand. U tvecklingen av Internet och vårt alltmer digitaliserade samhälle har inneburit ökade möjligheter att sprida nedsättande uppgifter om såväl offentliga som icke-offentliga personer. Uppgifter som lämnas på nätet når ofta ett vida större antal läsare än de uppgifter som endast förekommer i tryckt skrift. Straffbestämmelserna avseende ärekränkning, däribland förtal, tillämpas på samma sätt för gärningar på nätet som för gärningar utanför nätet. För vissa av dessa gärningar kan tryckfrihetsreglerna vara tillämpliga – till exempel då en journalist sprider nedsättande uppgifter i en tidnings digitala upplaga. Frågan är dock vem som bär ansvaret när en tidnings medarbetare sprider nedsättande uppgifter i sociala medier, såsom Facebook eller Twitter. Var går gränsen mellan arbetsgivarens och arbetstagarens ansvar vid arbets48 tagarens agerande i sociala medier? artisten richard herrey blev för en tid sedan – närmare bestämt på midsommarafton förra året – utsatt för ett så kallat näthat på det sociala nätverket Twitter. En av Aftonbladets medarbetare och anställda hade genom ett antal inlägg på sitt twitterkonto pekat ut Richard Herrey som rasist. Twitterkontot, som journalisten vid den aktuella tidpunkten uppenbarligen bedrev en stor del av sitt journalistiska arbete via, innehöll bland annat en länk till Aftonbladets kultursida. Vidare innehöll merparten av journalistens inlägg länkar till och kommentarer avseende olika artiklar publicerade i Aftonbladets digitala upplaga. Det var således tydligt att Twitterkontot hade en direkt koppling till Aftonbladet. Richard Herrey, som ansåg att de kränkande uppgifterna skadat honom såväl privat som yrkesmässigt, valde att väcka skadeståndstalan på grund av förtal. Mot bakgrund av Twitterkontots tydliga koppling till Aftonbladet, valde Richard Herrey att – i första hand – rikta sin talan mot Aftonbladet. I andra hand framställdes ett skadeståndsanspråk mot journalisten. Som grund för förstahandsyrkandet åberopades att journalisten gjort sig skyldig till förtal och att Aftonbladet är ansvarigt i egenskap av arbetsgivare. Frågan i det mål som för närvarande pågår vid tingsrätten är därmed bland annat om journalistens eventuella skadeståndsgrundande agerande omfattas av Aftonbladets så kallat principalansvar. i tryckfrihetsrätten gäller ett ensamansvar för utgivaren av den tryckta skriften. Denne kan ställas till svars för alla brott, som utgör tryckfrihetsbrott, och som sker Advokaten Nr 2 • 2016