Kognitiv tillgänglighet på bibliotek 1
Kognitiv tillgänglighet på bibliotek Känslan av a
tt inte ha kompetens kan tyckas märklig då personal vid våra hearings, seminarier och workshops har visat att de kan lyfta fram en rad faktorer som skapar svårigheter för målgruppen att använda sig av biblioteken. Kompetensen brister men få exempel på att någon utbildar sig Trots att det är mycket vanligt att både ansvariga för bibliotek och bibliotekets personal för fram bristande kompetens som ett hinder har vi inte hittat något exempel på ett systematiskt arbete med utbildningar eller serier av utbildningar. Det finns heller inga tydliga idéer om vilken kunskap som egentligen är önskvärd. Det vi ser och det som tycks genomföras är enstaka föreläsningar eller enstaka utbildningar. Dessa har en inspirerande karaktär men tycks inte leda till att känslan av bristande kunskaper minskar. Den kunskap som oftast efterfrågas är kunskap om olika typer av kognitiva och psykiska funktionsnedsättningar. Den ökade kunskapen tycks i första hand vara ämnad till att skapa bättre förutsättningar för ett bra bemötande. Bland besökare med kognitiva och psykiska svårigheter kan vi däremot inte se att de tycker sig bli dåligt bemötta av personalen. Besökarna verkar se att det bland personalen finns personer som är osäkra och okunniga men de verkar inte tycka att de får ett dåligt bemötande. Vi kan också se önskningar om kunskap som handlar om att kunna förändra själva biblioteksmiljön, men denna typ av önskemål är ovanliga. En rädsla att säga eller att göra fel Bibliotekspersonal uttrycker ofta en rädsla för att de ska göra fel när de interagerar med besökare med kognitiva funktionsnedsättningar. De är osäkra på hur man ska närma sig dessa personer, hur de ska tilltalas och hur man ska föra en dialog. Situationen kan kompliceras av att vissa besökare har med sig en ledsagare och då kan personalen uppleva det som ännu svårare att veta med vem interaktionen och samtalet ska ske. Besökarna märker ibland av denna rädsla hos personalen men ser själva rädslan som problemet snarare än att personal använder fel ord. De flesta besökare har överseende med att ordvalet ibland blir fel. Det finns dock en grupp besökare för vilka korrekt ordval är mycket viktigt. Eftersom det inte syns utanpå om en besökare i princip struntar i eller lägger stor vikt vid personalens ordval så förstärks personalens rädsla att göra fel. Personalens egna förslag på hur detta problem ska lösas är i termer av mer utbildning medan besökarna snarare betonar att ökad kompetens kan byggas upp via ökad interaktion med målgrupperna. På det sättet kan den spänning som finns relaterad till ordval minskas och eventuella felsägningar kan avdramatiseras. De spänningar som finns på detta område går långt utanför biblioteket. Att vi på kort tid har sett begrepp som handikappad, funktionshindrad, funktionsnedsatt och funktionsvarierad har att göra med det stigma som fortfarande finns runt att vissa personers sätt att fungera ligger utanför samhällets norm och att sådana sätt att fungera med ett sådant synsätt blir onormala. Så fort detta stigma bryts kommer också laddningen i de olika begreppen att minska och kanske försvinna. Tänkbara lösningar är kända – få aktiva åtgärder kan spåras Vid de olika aktiviteter vi genomfört inom ramen för detta uppdrag har både personal och besökare snabbt kunnat peka ut ett antal områden som skapar svårigheter för målgruppen att ta del av bibliotekens verksamhet. I regel pekar både personal och besökare ut samma områden, men besö14/48