Kognitiv tillgänglighet på bibliotek 1
Kognitiv tillgänglighet på bibliotek aspekter för
biblioteksverksamheten, men de samhällsgrupper som då refereras till relaterar inte till funktionsnedsättning, funktionshinder eller medicinska diagnosbegrepp. Lagstiftning till stöd för tillgängliga bibliotek En majoritet av artikelförfattarna refererar till tvingande lagstiftning som motiv för att bibliotek ska vara tillgängliga för alla. Eftersom vår genomgång av forskningsartiklar fokuserar på texter publicerade på engelska, dominerar inte oväntat Americans with Disabilities Act (ADA) 1990, samt de brittiska diskrimineringslagarna Disability Discrimination Act (DDA) 1995 och Special Educational Needs and Disability Act (SENDA) 2001. De amerikanska lagarna på tillgänglighetsområdet beskrivs översiktligt i en artikel från 2005. Artikeln ger en kronologisk redogörelse för, och länkar till, samtliga amerikanska lagar på området, samt kunskapscenter och specialbibliotek i USA, samt en förklarande ordlista med begrepp kopplade till tillgängliga medier och bibliotekspraxis (Baldwin Alexander, 2005) En ingående redogörelse för de brittiska lagarna och deras betydelse för bibliotek och tillgänglighetsarbete går att hitta i till exempel Howe, 2011 och Joint, 2007. Vid en bibliotekskonferens i Oslo 2005 berättade dåvarande VD för det svenska Tal och punktskriftsbiblioteket, Ingar Beckman Hirschfeldt, hur det svenska Tal- och punktskriftsbiblioteket blev en integrerad del av folkbiblioteken. Hon framhöll vikten av funktionshinderrörelsens engagemang för detta och hur anpassningar i upphovsrättslagen hade en avgörande roll för att göra alternativa medier mer universellt tillgängliga, och nå fler användargrupper, via folkbibliotek och universitetsbibliotek (Hirschfeldt, 2005). Att svenska och amerikanska system för tillgängliggörandet av litteratur drivs med statlig kontroll har haft en positiv betydelse för tillgången till alternativa medier, till skillnad från i länder som till exempel Storbritannien, Australien och Kanada, där detta sköts inom den privata sektorn, konstaterar en forskargrupp i Korea. I en serie artiklar drar de upp riktlinjer för hur en koreansk produktion och administration av litteratur i alternativa format skulle kunna genomföras med internationella förebilder (Yoon & Kim, 2013, 2016, 2011). En bildande och inkluderande uppgift Det kan skönjas ett genomgående tema av biblioteken som utbildningscenter och fostrare av medvetna och engagerade samhällsmedborgare. När det kommer till personer med funktionsnedsättningar och biblioteksaktiviteter blir den bildande/upplysande ambitionen tydligare. Ett par artiklar fokuserar på hur personer med funktionsnedsättning kan behöva öva på sociala eller informationssökande färdigheter, samt förstå hur samhället fungerar. En återkommande ambition är att personen, via biblioteksbesök och deltagande i sociala aktiviteter ska bli mer inkluderad i samhället och få tillgång till kultur på lika, eller liknande, villkor som andra En återkommande motivering är att främja möten mellan olika sociala grupper. Flera artiklar tar upp möjligheten för barn med och utan funktionsnedsättningar att mötas och delta i aktiviteter tillsammans. Information om funktionsnedsättningar, och träffgrupper riktade till föräldrar med barn med funktionsnedsättning, är en annan aktivitet som nämns (Barker, 2011; Connell, 2016; Diamant-Cohen, Prendergast, Estrovitz, Banks, & Van der Veen, 2012; Giacomini, 2019; Hanson-Baldauf, 2011; Madriaga, 2010; Mulliken & Atkins, 2009; Murray, 2000; Nomura, 2004; Pionke, 2019; Remy, Seaman, & Polacek, 2014). Kompetensbrist Ett ofta återkommande beskrivet behov är utbildning av bibliotekspersonalen. Flertalet författare beskriver att bibliotekspersonalen inte har tillräckliga kunskaper om funktionsnedsättningar eller hur de ska kommunicera med dessa personer (Charles, 2005; Forro, 2002; Myhill, Hill, Link, Small, 31/48