Kognitiv tillgänglighet på bibliotek 1
Kognitiv tillgänglighet på bibliotek De olika typ
erna av information; instruerande, informerande/orienterande samt entusiasmerande/ inspirerande blandas på ett sätt som gör den svåröverskådlig. Att de olika typerna av information till exempel ofta är utformade på samma sätt gör dem svåra att särskilja från varandra. Det finns också en omfattande icke-verbal information. Vissa individer är känsliga för den typen av information medan andra inte känner av den alls. Vi arrangerade en workshop med ett antal personer som då och då känner denna känsla när de är på ett bibliotek. Den information de menar sitter i väggarna handlar mycket om hur man förväntas bete sig. Det finns osynliga eller i alla fall oskrivna regler. De osynliga reglerna • Hur ska jag vara? • Vad får jag vara? • Var får jag vara och var får jag göra det? • Om jag är en sån där som låter mycket... • Om jag är en sån där som lätt brusar upp... • Om jag är en sån där som är tyst men hoppas att personalen förstår att jag behöver hjälp... • Det sitter en massa saker i biblioteksväggarna! Figur 4: De osynliga reglerna. Resultat av en workshop där deltagarna hade olika kognitiva svårigheter. Ljus, ljud och lukter Personer som har olika kognitiva och psykiska funktionsnedsättningar har ofta svårigheter med ljus, ljud eller lukter. Detta är många gånger något förbisett. Att ljusmiljön är väldigt viktig framgår tydligt när vi hör vad personerna med svårigheter själva säger, men det verkar vara ett försummat område när det gäller inredning och utformning av lokalerna. Här finns flera aspekter att beakta. Som hur ljust eller mörkt det är och hur ljus spelar i rummet. Detta kan vi kalla ljusets synliga kvaliteter. Sedan finns det något annat med ljuset som mer tycks handla om våglängder. Ljusets osynliga kvaliteter. Vissa sorters ljus kan upplevas mycket tröttande medan andra sorter upplevs som behagliga. Det är inte bara att sätta upp vilken lampa som helst. Utan att samarbeta med personer som har svårt med ljus är det väldigt svårt att förstå vilka ljusmiljöer som upplevs problematiska. På samma sätt som vid ljus finns det olika problem relaterade till ljud. ”Luften låter” beskrev en av deltagarna de ofta dova och låga ljud som ligger som ett bakgrundsljud i många lokaler. Detta ljud kan suga musten ur en. Sus, buller, tickande och andra typer av ljud som vissa klarar av att sortera bort som bakgrundsljud blir för andra något som tränger bort de mer meningsfulla ljuden som prat, musik eller viktiga signaler. Ett annat sort ljudproblem är plötsliga höga ljud, som ”spikar”. En krånglande ljudanläggning kan plötsligt ge ifrån sig ett skarpt ljud. Något gnisslar till. Detta skapar två problem; ljudet i sig men 25/48