Kognitiv tillgänglighet på bibliotek 1
Kognitiv tillgänglighet på bibliotek Samverkan Sa
mverkan mellan bibliotek Vi har funnit få exempel på att bibliotek samverkar för att arbeta med den kognitiva tillgängligheten. När detta sker så tycks det ofta handla om kompetensutveckling eller inspiration. Sådana aktiviteter genomförs till exempel av den regionala biblioteksverksamheten eller delar av regionernas kulturverksamhet. Dessa aktiviteter verkar vara uppskattade och en vanlig form är att inbjudna föreläsare inspirerar och fyller på med kunskap. Ett exempel på hur tillgänglighetsfrågan är identifierad som ett prioriterat område är Biblioteksplanen för Region Sörmland 2019–2022. Där nämns dock inte den kognitiva tillgängligheten specifikt utan behovet att arbeta med tillgänglighet beskrivs i mer generella termer. Kungliga Biblioteket har en samlingssida där det går att hitta samtliga biblioteksplaner i Sverige. I rapporten Trend 2017 analyserar Kungliga Biblioteket innehållet i dessa planer och konstaterar att nästan alla planer har skrivningar om tillgänglighet men då kan det inrymmas sådant som öppettider. Begränsas tillgänglighet till att kopplas mot funktionsnedsättning så sjunker andelen planer som tar upp frågan. 52 procent av planerna har ett resonemang om lättläst. 93 procent av planerna tar upp digital delaktighet och Medie- och informationskunnighet (MIK) och rapporten konstaterar att detta har blivit en del av bibliotekens kärnverksamhet och en av bibliotekariens huvudarbetsuppgifter. I vårt arbete med den här rapporten tas kognitiva och psykiska svårigheter ofta upp i samband med diskussioner om MIK och digitalisering. Personal känner inte att de har tillräcklig kompetens, lokalerna och utrustningen är inte utformade för dessa grupper. Enligt trendrapporten från Kungliga biblioteket nämner 89 procent av planerna samverkan men vår kartläggning ger inget stöd för att samverkan kring kognitiva och psykiska funktionsnedsättningar skulle vara vanligt förekommande. I rapporten från Kungliga biblioteket konstateras: Vi ser många svepande formuleringar utan någon särskilt hög grad av konkretion, d.v.s. det är svårt att utläsa vad som konkret ska levereras utifrån biblioteksplanens beskrivningar. Bristen på samverkan och dialog med exempelvis funktionsrättsrörelsen och även brist på faktisk förändring och avsaknad av mätbara mål är några av slutsatserna i trendrapporten från Kungliga biblioteket. Dessa slutsatser är inte kopplade specifikt mot frågan om kognitiv tillgänglighet utan är mer generella: Det finns många beskrivningar av befintlig verksamhet och färre framåtsyftande beskrivningar. I många fall är beskrivningen av nuvarande verksamhet förvillande lik den planerade framtida, dvs. ett bibehållande av status quo. De flesta planerna saknar beskrivning av dialog med användarna eller användarundersökningar som grund för planen. Många planer saknar mätbara mål, eller målformuleringar som är skrivna på ett sådant sätt att de går att följa upp. En verksamhet på biblioteken som då och då tar in ett kognitivt perspektiv är MIK, Medie- och informationskunnighet. Sammantaget är vår bild av samverkan kring frågor om kognitiv tillgänglighet på bibliotek att man ytterst sällan kommer förbi nivån av föreläsningar och därför sällan faktiskt samverkar i konkreta frågor. Det finns dock fina idéer om sådan samverkan. Till exempel beskrev bibliotekspersonal vid vår hearing i Göteborg hur de skulle vilja att ett av biblioteken i staden gick före och fungerade som en ”test-yta” där olika saker kunde provas och om de fungerade väl föras ut till resten av biblioteken. De var också överens om vilket bibliotek som borde ha den rollen. Det finns även idéer att bibliotekarier med specialkunskaper delar med sig av sina erfarenheter. 17/48