Kognitiv tillgänglighet på bibliotek 1
Kognitiv tillgänglighet på bibliotek lade regler
som de inte kunde leva upp till och de visste att det fanns förväntningar på hur de borde vara och bete sig som de inte förstod eller inte klarade av att uppfylla. Vår översikt visar att information kan delas in i följande kategorier: • Orienterande information • Regelskapande information • Instruerande information • Entusiasmerande information • Information om något som ska hända i framtiden De olika typerna av information skiljer sig ofta inte åt visuellt. De exponeras snarare slumpmässigt på ytor där det finns plats än på ett genomtänkt sätt. Tryckta och ”snygga” skyltar blandas med handskrivna lappar eller information som producerats på en dator och skrivits ut. Enligt både personal och besökare blir resultatet ofta rörigt. Flera beskriver att det finns en gräns när mängden information förhindrar syftet med att informera. När denna gräns är passerad blir informationen mer av ett brus än att den förmedlar viktiga saker till besökaren. Denna gräns tycks vara starkt personlig, men både personal och besökare tycks vara överens om att gränsen ofta är passerad idag. Ett problem är att mängden information som behövs för att ett bibliotek ska fungera är så stor att när den ska exponeras för besökarna så finns det inte tillräckligt många platser att exponera den på. Det saknas ytor för exponering av information. Detta tycks vara ett underskattat problem då lokalerna planeras och utformas. Resultatet blir att personalen sätter upp information på ett sätt som kan få besökare att känna att det finns information överallt. Detta bidrar till att skapa en känsla av rörighet och ett överflöd av intryck, som både besökare och personal har identifierat som ett av de största problemen. Det skapar också en oro hos vissa besökare att ”göra fel”. Det finns många förmaningar och instruktioner och detta kan bidra till att det framstår som svårt att följa bibliotekets alla regler och även att verksamhetens karaktär är att man som besökare måste underordna sig ett visst sätt att vara. Trots den stora mängden instruktioner säger vissa av besökarna att det också finns en förväntan på hur man ska vara och uppföra sig på ett bibliotek som ”sitter i väggarna”. De uppfattar att det finns regler som är outtalade men som de invigda bland personal och besökare känner till. Den som inte känner till dessa regler blir då en slags outsider. Förutom instruerande information innehåller biblioteksmiljön också en stor mängd informerande och orienterande information. Det kan vara svårt att hitta i själva lokalen och det kan vara svårt att hitta exempelvis en specifik bok eller att orientera sig i ett utbud. Här finns en uppsjö av skyltar, utformade på många olika sätt. Det är vanligt att personalen skapar egna hemmagjorda skyltar där avsikten är att komplettera inköpta skyltar. Här tar många i de personalgrupper vi träffat upp behovet av en best practice och att det borde finnas skyltprogram som vägleder i hur informerande och orienterande skyltar ska vara utformade. Trots den rika förekomsten av den här typen av information är det mycket vanligt att personalen även ägnar mycket arbetstid åt att informera och orientera besökare. Här tar både personal och besökare upp att digitala kanaler, exempelvis bibliotekets webbplats, skulle kunna användas bättre. En annan typ av information är vad vi kallar entusiasmerande. Biblioteket vill göra besökaren medveten om att något borde läsas, tittas på, besökas eller deltas i. Detta är ju en av folkbildningens grunduppgifter och många behöver denna typ av inspiration för att bestämma hur de vill interagera med biblioteket. Här har framförallt besökare påpekat att denna information ganska ofta brister i att förmedla viktig information. Ibland saknas till exempel tid eller plats eller något annat grundläggande. 24/48