Kognitiv tillgänglighet på bibliotek 1
Kognitiv tillgänglighet på bibliotek Vi ser ingen
som argumenterar för att biblioteken skulle sluta genomföra olika typer av evenemang, snarare funderar både personal och besökare på hur dessa konflikter ska kunna lösas. Här innebär de befintliga lokalerna en svårighet. De var från början inte tänkta för att hantera dessa konflikter och det finns ingen samlad erfarenhet av hur man gör för att hantera dem. Bibliotekets utbud och aktiviteter Förutom talböcker och äppelhyllor är det få som spontant har tagit upp att man har ett utbud av aktiviteter som direkt vänder sig till målgruppen. Vid direkt fråga kan personal ibland ge exempel på sådana aktiviteter. Ett sådant exempel är läsestunder där målgruppen är personer med intellektuell funktionsnedsättning. I några fall har man särskilda guidade genomgångar av biblioteket. När det gäller talböcker verkar det som att många i personalen fortfarande förknippar talböcker med synskada. När vi diskuterat denna fråga till exempel med personer med afasi visar det sig att många i denna grupp är storkonsumenter av ljudböcker men relativt få känner till möjligheten att låna talböcker. Böcker och tillgängliga medier Vid de kunskapsinventeringar vi genomfört inom ramen för detta uppdrag har få bland personalen tagit upp problem relaterade till själva boken eller tillgängliga medier. Det är mer saker runt omkring som tas upp av personal. I ”Den femte statsmakten: bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering” ger Jesper Klein en genomgång av ”Biblioteken och de tillgängliga medierna” (sid 171–221). Klein gör en genomgång av hur den tekniska utvecklingen kunnat användas för att tillgängliggöra medier och litteratur och vilka grupper som kunnat dra nytta av denna utveckling. En öppen fråga för framtiden är om detta även fortsättningsvis kommer att vara en särlösning eller om utvecklingen gör att det som idag är en särlösning går upp i de mer generella tjänster som finns för att tillgängliggöra litteratur. Klein tar upp Legimus och dess centrala roll. Legimus beskrivs som ”en grundbult i bibliotekens talboksverksamhet” och de svenska biblioteken slussar in drygt 30 000 nya låntagare i systemet varje år. Enligt Klein är det fortfarande bara en liten andel av målgruppen som verkligen använder Legimus. Legimus och den kognitiva tillgängligheten Legimus pekas dock ofta ut som ett stort problem av användare med kognitiva svårigheter. När vi besökte kursen Anpassad IT på Mora Folkhögskola som vänder sig till personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning vittnade både elever och personal att trots omfattande träning och stödinsatser så klarade inte gruppen av att självständigt använda Legimus för att hitta litteratur. Flera i gruppen är storkonsumenter av lättlästa böcker men de är beroende av att personer i deras omgivning söker fram och genomför lånet. Det har då visat sig att personal och anhöriga inte alltid har förstått vilken litteratur personen de hjälper egentligen är intresserad av att läsa. När man på folkhögskolan bjöd in en bibliotekarie på besök visade det sig att flera elever hade mycket vidare referensramar för vad de kunde tänka sig att läsa än vad som tidigare var känt. Eleverna har vid flera tillfällen uttryckt frustration över att de inte kan använda Legimus självständigt och denna frustration delas av personalen på skolan, som anar att svårigheterna att använda Legimus självständigt hämmar ett läsintresse. Personalen på skolan vittnar också om att denna grupp ofta tycks ha ett svagt stöd från personal på dagliga verksamheter och särskilda boenden. Dessa personalkategorier tycks ofta ha låg digital kompetens och kan därför inte ge tillräckligt stöd i att använda Legimus. Bland medlemmarna i föreningen Begripsam är Legimus också utpekad som ett hinder för att komma åt litteratur. När medlemmarna prioriterar vilka samhällsföreteelser som borde göra kognitivt 20/48