Kognitiv tillgänglighet på bibliotek 1
Kognitiv tillgänglighet på bibliotek karna kan of
ta ge fler och mer detaljerade exempel på vad det är som skapar svårigheterna. På de platser, där vi genomfört hearings eller inventeringar, är det första gången någon sammanställt de problem som visserligen verkar vara kända men som tidigare inte satts in i ett sammanhang. Om problem har lösts så rör det sig om enstaka ad hoc-liknande lösningar mer än att det skulle pågå ett systematiskt arbete. Här kan de inventeringsaktiviteter som under 2019 genomförts i Malmö stad tjäna som exempel på en mer systematisk ansats. Varje folkbibliotek i staden har inventerats och det finns nu en mer samlad bild av vad som kan behöva göras. Trots att det går att konstatera att det finns en samsyn om problembilden saknas oftast aktiviteter för att åstadkomma en förändring. Vi har som sagt hittat få exempel på ett systematiskt förändringsarbete. Skälen till detta är flera. Bibliotekschefer menar att både bristande intresse och bristande resurser är faktorer som påverkar bristen på aktivitet, men också bristande kompetens. Personal kan se samma orsaker men vid diskussion med personalen framkommer också att ett bristande mandat hämmar framväxten av olika initiativ. Det är till exempel vanligt att personalen väl känner till problem relaterade till ljus- och ljudförhållanden, men de känner inte att de har mandat att dra igång aktiviteter för att göra något åt det eller vet hur de skulle gå tillväga för att något ska hända. Det förefaller vara mycket lite dialog med fastighetsägare eller förvaltare, vilket gör att åtgärder som innebär förändringar i själva bibliotekslokalen uteblir. Här finns en skillnad jämfört med den fysiska tillgängligheten. På det området har många bibliotek kommit långt och det tycks finnas processer och kanaler för att hantera problem som identifieras. Till stöd för arbetet med fysisk tillgänglighet finns ett omfattande kunskapsmaterial i form av lagstiftning, instruktioner, checklistor etc. Något motsvarande finns inte för den kognitiva tillgängligheten. Boverket har exempelvis inte utfärdat några kompletterande riktlinjer eller tagit fram underlag till stöd för att lokaler ska vara kognitivt tillgängliga. Begripsam har varit drivande i att få fram en första standard för kognitiv tillgänglighet. Den heter ISO 21801–1 General Guidelines on Cognitive Accessibility. Det är en övergripande guideline och skulle kunna vara en start för riktlinjer som är mer direkt utformade för biblioteksverksamhet. Vad skulle personalen och besökare vilja göra? I enkäten ställde vi frågan om det finns åtgärder som personalen skulle vilja genomföra om det hade funnits möjligheter. Över 50 procent av personalen sa att de hade förslag på åtgärder. Det personalen skulle vilja göra är: • Förbättringar av de digitala tjänsterna • Ta ett samlat grepp på problem med skyltar. Utveckla symbolstöd • Avgränsa och skapa rum eller ytor där det är lugn och ro. Avgränsa med hjälp av möbler som skapar avskildhet. Skapa tystnad • Städa upp bland röriga uttryck • Ta bort trånga ytor och skapa mer utrymme • Anordna fler riktade program Många tar upp just förbättrad skyltning. Det finns tankar om att åstadkomma en mer enhetlig skyltning och att arbeta mer med symboler, allt från att skapa bättre orientering genom lokalen till att informera om detaljer. Ett annat område där personalen har idéer om förbättringar handlar om bibliotekens inredning. Att kunna skapa en omväxling mellan lugna rum och mer livliga, eller andra lugna ytor som kontrasterar mot ytor som har mer yttre stimuli, är något många skulle vilja arbeta med. Här finns också tankar 15/48